En till två månaders sjukskrivning räcker vid en vanlig hjärtinfarkt, enligt de riktlinjer som Socialstyrelsen nu tar fram. Ett pionjärarbete som redan väcker intresse i andra länder.

Den 1 oktober vill regeringen att riktlinjerna för sjukskrivning ska vara klara, och Jan Larsson, biträdande chef för Socialstyrelsens enhet för medicinska riktlinjer och prioriteringar, börjar få bråttom. Riktlinjerna ska omfatta sjukskrivningstiden för 80 diagnoser, från benbrott till utmattningssyndrom. Psykiska sjukdomar och åkommor i rörelseorganen blir de största grupperna. De omfattar omkring 60 procent av alla sjukskrivningar.

Diagnoserna har valts ut efter hur vanliga de är, inte efter hur lätt det är att ange rätt sjukskrivningstid. Det betyder att arbetet med riktlinjerna, där Socialstyrelsen har engagerat över 70 läkare, har hunnit olika långt för olika diagnoser.

– För samtliga 80 finns nu ett förslag, säger Jan Larsson. De granskas som bäst i en andra omgång av specialistläkare, läkare inom primärvården, företagshälsovården och försäkringsläkare.

Stötas och blötas
För omkring hälften av diagnoserna väntas inga större förändringar. Andra kommer att stötas, blötas och förankras ännu en tid. Arbetet med att förfina riktlinjerna ska fortsätta även sedan de tagits i bruk.

– Samtidigt har nio vårdcentraler i Kalmar län, Östergötland och Västerbotten just börjat använda riktlinjerna på prov, berättar Jan Larsson. Under ett par veckor ska vi se om de fungerar som stöd för läkarna och försäkringskassorna. Mer hinner vi inte.

En ny syn på sjukskrivning ligger bakom riktlinjerna. Den har vuxit fram under de senaste årens debatt om sjukfrånvaron. Sjukskrivning ses som en medicin bland andra. Alltså behövs rekommendationer om när den ska användas, och i vilka doser.
”Medicinen” sjukskrivning är både kraftfull och vanebildande – och den har svåra biverkningar.

– Förr ansåg sjukvården att en patient som hade opererats skulle ligga helt still länge. Muskler förtvinade, patienter led i onödan, säger Jan Larsson.

– Sjukskrivning kan ha samma effekter på det psykiska planet. Patienten förtvinar själsligt, säger han och fortsätter:

Gillar läget
– Forskning visar att vi snabbt identifierar oss med den situation vi befinner oss i. Efter kort tid som sjukskriven ser jag mig som en som inte ska vara aktiv. Precis som friska människor har sina ritualer – att gå upp klockan sex, koka kaffe och ge sig iväg till jobbet
– skaffar sig den sjukskrivne ritualer som stöder fortsatt passivitet.

Hur stor dos sjukskrivning som är rätt beror förstås på vilket jobb patienten ska tillbaka till. I riktlinjerna laborerar Socialstyrelsen med ”lätt arbete”, ”mycket tungt arbete”, ”ej ledbelastande arbete” och liknande.

– Vi prövar oss fram, säger Jan Larsson. Exakta definitioner gör vi inte.

Finns här en risk för klassorättvisa – att läkare och försäkringskassor underskattar kraven i en del yrken? Jan Larsson tror inte det.

– Erfarenheten hittills talar för det motsatta. När läkarna inte vet sjukskriver de längre än nödvändigt. Vi vill att de ska bli mer noggranna och ta reda på vad patienten gör på jobbet.

Läkarförbundet välkomnar riktlinjerna för hur länge patienter ska vara sjukskrivna vid olika diagnoser.

– Det är bra för patienten, läkaren och Försäkringskassan, säger Eva Nilsson Bågenholm, ordförande i facket. Alla får något att förhålla sig till: att utgå från.

Behöver orsak
Riktlinjerna ska inte användas fyrkantigt, betonar Jan Larsson. Men den läkare som sjukskriver mer än vad som rekommenderas måste motivera varför. Försäkringskassan får sedan bedöma om det är rimligt.

I arbetet med riktlinjerna har läkarna tvingats precisera hur lång sjukskrivning som är rimlig, och sätta det på pränt. Det är ovant, och läkarna har känt sig obekväma, berättar Jan Larsson. Plötsligt har de ögonen på sig.

Reaktionen skvallrar om att läkarna tidigare inte har haft bra underlag för sin praxis. Men också om att det inte finns så mycket fakta att luta sig mot.

– Vi gör ett pionjärarbete, säger Jan Larsson. Andra länder, bland dem Finland, är väldigt intresserade och vill dra nytta av vad vi har gjort.

FAKTA: Ur riktlinjerna
• Vid akut hjärtinfarkt utan komplikationer: Arbetsförmågan är nedsatt i 14–28 dagar. En del patienter kan börja jobba då, men för de flesta är deltidssjukskrivning i ytterligare 14–28 dagar lämpligt.

Ur riktlinjerna för höft- och knäledsartros:
• Vid arbete som inte belastar knän eller höfter i någon större omfattning behövs inte sjukskrivning alls, oavsett hur svår artrosen är.
• Vid lätt/medelsvår artros och arbete med hög belastning, till exempel tunga eller upprepade lyft: sjukskrivning i upp till tre veckor.
• Vid byte av led kan arbetsförmågan vara nedsatt i upp till åtta veckor i lätta arbeten och upp till fyra månader i måttligt tunga arbeten. Är arbetet mycket tungt måste det anpassas, eventuellt måste patienten byta jobb.

Läs också: Fler riktlinjer om sjukskrivning