Vi kan inte längre förlita oss på regler för arbetsmarknaden som skapades på 1970-talet, anser Svenskt Näringslivs ordförande Michael Treschow när han efter 30 år sammanfattar sin tid i svenska stor­företag.

En synbarligen nöjd Michael Treschow presenterade i veckan sin nya bok Globaliseringens utmaningar. Titeln till trots är fokus inte ställt på globaliseringen som något nytt fenomen.

– I dag talar man om globalisering, men egentligen handlar det som alltid om framtiden, även om det är fascinerande hur utvecklingen har exploderat de senaste tio åren, säger han.

Och i denna utveckling står sig Sverige väl.

– Vi ser hur det byggs överallt, och det man inte trodde var några framtidsbranscher, som stål, mineraler, gruvor och telekom, används på varje ställe där det byggs.

– Och den kanske hetaste branschen just nu är ju verkstadsindustrin, säger han.

Danmark visar vägen
Likt andra debattörer söker han en balans mellan flexibilitet och säkerhet i denna snabba utveckling och han pekar på de danska försöken med flexicurity, där dessa två faktorer vävs samman.

– Danskarna har visat att det går att lotsa människor till nya jobb. I USA är flexibiliteten på arbets­marknaden bra, men det saknas en del när det gäller trygghet. De har kommit långt med att det inte är så stor sak att byta jobb, men måste kunna hantera dem som kommer i kläm.

Om arbetare blir rädda om sin trygghet och därmed rädda för globaliseringen blir det svårare att dra några fördelar av utvecklingen. Men det skapar också ett behov av nya spelregler på arbetsmarknaden.

– Många företagare är rädda för att nyanställa och jag kan inte tro att det system vi införde på 1970-talet är det bästa för kommande decenniers arbetsmarknad. Parterna bör kunna enas om bättre regler.

Vill inte ha lagstiftning
Som exempel på ändringar pekar han på det krav på proportionalitet som Svenskt Näringsliv tidigare pläderat för, alltså att stridsåtgärder från fackens sida måste kunna begränsas i förhållande till de syften facket vill uppnå.

– Reglerna i dag gör det svårare att förhandla och därmed svårare att få lönebildningen att fungera.

Till skillnad från till exempel Svenskt Näringslivs vice vd Jan-Peter Duker vill han dock inte gå lagstiftningsvägen.

– Nej, det ska inte behövas lagstiftning utan parterna bör kunna ta sitt ansvar, säger Michael Treschow.

Miljöhotet kräver snabba åtgärder
Men även om han ser ljust på globaliseringens konsekvenser för Sverige finns andra hot som kan bli förödande.

– Det största hotet är om vi inte kommer tillrätta med miljöförstöringen. Det är ingen mening att diskutera i hur hög grad det är människan som ligger bakom miljöhotet, utan det viktiga är att företagen gör allt vad de kan för att miljöbelastningarna ska bli mindre, säger Michael Treschow.