Statliga bolag säljs till underpris, anser oppositionen. Och borgerliga politiker har synpunkter på vad pengarna ska användas till. Men ekonomiskt blir försäljningen ingen bra affär hur man än räknar.

Mellan opposition och regering finns en klar ideologisk motsättning om försäljningen av statliga företag. Men finansmarknadsminister Mats Odell hävdar också att det är lönsamt att sälja och i stället betala av på statsskulden.

Genom att sälja företag går staten visserligen miste om utdelning till aktieägarna, men det kompenseras av lägre räntekostnader för statsskulden. Odells argument är att räntan på statsskulden under de senaste tio åren oftast varit högre än utdelningen. Ger bolagen fyra procent i årlig utdelning och räntan på statsskulden är fem procent så tjänar staten på affären.

Slutar växa
Men frågan är om det över huvud taget är relevant att jämföra dessa två mått utan att se till hur företagens ekonomi. Bolagens vinster ska i en fungerande ekonomi i första hand återinvesteras så att företaget växer och går ännu bättre. Använder företaget sin vinst till avkastning till aktieägarna växer inte företaget, något som varit en del av kritiken från bland andra de fackliga organisationerna mot alltför digra aktieutdelningar.

Ett vanligt argument till förmån för stora aktieutdelningar är att om inte företagen hittar egna möjligheter att investering är det bättre att dela ut vinsten till aktieägarna som investerar dem i andra företag med bättre investeringsmöjligheter. Enligt denna i storfinansen ofta återkommande logik skulle Mats Odell alltså göra ekonomiskt bäst i att använda pengarna från försäljningen av statliga företag till att köpa aktier i andra företag. Men det är naturligtvis ideologiskt omöjligt.

En annan invändning är att de senaste tio åren bestått av en återhämtning efter en lågkonjunktur. Att företagen då sänker sin aktieutdelning och i stället satsar på att ta marknadspositioner och växa är ett naturligt mönster. Först de senaste åren har återhämtningen fullbordats. Under de senaste åren har också aktieutdelningen varit högre än statsskuldsräntan för de statliga bolagen, och alltså blivit ett skäl att, enligt Mats Odells egen logik, behålla de statliga bolagen i stället för att sälja dem.
Försäljningen ska inbringa mellan 200 och 250 miljarder kronor.

Från aktier till pengar
Om det är ett bra pris eller inte beror på hur företagen går i framtiden, som i alla aktieaffärer. Om företagens vinster rasar så är affären i sig en framgång. Om företagen går bra så är affären dålig. Staten blir dock inte rikare från en dag till en annan. Tillgångarna förs bara över från aktier till pengar.

Är då en skuld inte alltid värd att betala av, oavsett räntans eller avkastningens storlek? Det beror på vad de lånade pengarna används till. För ett företag är lån oumbärliga. Det ger möjligheter att investera i maskiner och personal som på sikt ger större vinster än de skulle ha blivit utan lån.

Detsamma gäller för staten. Statliga lån som går till infrastruktur och andra satsningar gör att svenska företag får bättre förutsättningar vilket på sikt gynnar ekonomi och välfärd mer än vad skulden kostar, såvida staten inte tar lån till sådant det inte finns någon ekonomisk vinning i, något som också gäller för företagen.

Allt är relativt
Själva det faktum att pengarna används till att öka tillväxten gör automatiskt att statsskulden minskar i relation till vad vi äger och producerar. Och den svenska statsskulden är i ett internationellt perspektiv redan i dag låg i förhållande till vad vi äger och producerar, vilket är de mått som alltid används i internationella jämförelser.

Om statens företag ska säljas är det alltså knappast ekonomiskt mest lönsamt för Sverige att använda pengarna till att betala av på statsskulden.

En rad borgerliga politiker har också kritiserat regeringens planerade avbetalning av statskulden och vill hellre se satsningar på vägar och järnvägar. Det är alltså svårt att se den ekonomiska vinsten bakom det ideologiska beslutet att sälja statliga företag.

Fotnot: Statliga företag som verkar under marknadsmässiga villkor gav 2006 tillsammans 31 miljarder kronor till statskassan. 16,5 miljard kom från de företag som nu ska säljas: Telia Sonera, Vasakronan, Nordea, Vin & Sprit, OMX och SBAB.