Regeringen vill ha en obligatorisk a-kassa – vilket har utlöst ett ramaskri från facken. Men vad få minns är att Sverige redan har haft en obligatorisk a-kassa. En kort period under den borgerliga regeringen 1994.

Men inte ens den dåvarande arbetsmarknadsministern Börje Hörnlund (c) kommer ihåg det.

– Det är lite konstigt men det har jag inget minne av. Så är det, säger Börje Hörnlund, som var arbetsmarknadsminister mellan 1991 och 1994, när han får frågan om den förra obligatoriska a-kassan.

Protesterna mot den nya a-kassan har varit kraftiga: demonstrationer mot de höjda avgifterna och kritik mot att göra den obligatorisk. Men ett obligatorium har funnits tidigare. I ett halvår 1994 under regeringen Bildt. I dag genomför den borgerliga alliansen flera förändringar som påminner om dem som gjordes i början av 1990-talet.

Överhoppningsbara
Regeringen Bildt ville spara in på försäkringsavgifterna som annars riskerade att dra iväg då alla skulle försäkras. Det skulle alltså bli tuffare att få ersättning. Arbetsvillkoret skulle göras om, den överhoppningsbara tiden kortas och sättet att räkna normalarbetstid skulle förändras. Det var förslagen. Men efter att propositionen behandlats i arbetsmarknadsutskottet beslutades det att det behövdes vidare utredning.
 
Men i dag, 13 år senare, har alla dessa förändringar införts. Dessutom har studievillkoret tagits bort och ersättningsnivåerna sänkts. I dag finns ännu inget obligatorium. Planen är dock att införa det nästa år. Men först ska ärendet utredas. En stor fråga för en sådan utredning är hur en a-kassa för alla ska finansieras.

– Det är svårt att tänka sig något annat sätt än genom skatten. Det blir för krångligt, säger Harald Petersson, Handels a-kasseföreståndare.

Sju miljarder kronor
Vid obligatoriet 1994 var det just en sådan modell som infördes. I stället för att betala egenavgifter fick alla löntagare betala en procent av sin arbetsinkomst (upp till 7,5 basbelopp). På så vis fick staten in sju miljarder kronor med sin nyinrättade a-kasseavgift, men precis som tidigare togs lejonparten av pengarna in genom arbetsmarknadsavgiften.

Avgiften bakades in i den statliga och kommunala inkomstskatten och var avdragsgill. Under 1995 var det tänkt att avgiften skulle höjas till två procent. För att sköta a-kassan inrättade den dåvarande regeringen fyra så kallade arbetsmarknadskassor som skulle hantera dem som inte var anslutna till en facklig a-kassa.

I dag finns en liknande organisation genom Alfakassan som alla kan ansluta sig till. Varför införde då den borgerliga regeringen i början av 1990-talet en obligatorisk a-kassa? Det kan finnas flera förklaringar. Trots att han inte minns obligatoriet kommer den dåvarande arbetsmarknadsministern Börje Hörnlund ihåg att a-kassorna var livligt omdebatterade.

En perfekt marknad
– Jag minns 1992. Då uppvaktade massor av privatpersoner departementet. Stockholmarna var vana vid att ha en perfekt arbetsmarknad med låg arbetslöshet. Men när arbetslösheten kom så var det en massa som blev arbetslösa utan att ha någon a-kassa, säger han.

Men tanken på ett obligatorium var inte ens ny då. Redan den borgerliga regeringen under mitten av 1970-talet övervägde att införa ett sådant. Även Saf, föregångaren till Svensk näringsliv, tryckte på för att få en obligatorisk a-kassa. Men då som nu möttes dessa tankar av kritik från facket samt socialdemokraterna och vänsterpartiet. Då som nu var argumentet att om systemet med fackliga a-kassor avskaffas så innebär det en försvagning av facket och en sjunkande anslutningsgrad.

FAKTA: Kort obligatorium
Den 1 juli 1994 infördes en obligatorisk a-kassa, propositionen heter 1993/94:80. Alla som hade en stark koppling till arbetsmarknaden skulle få ersättning som speglade deras lön. Riksdagen fattade beslut om inriktning och staten tog in en avgift. Men flera av detaljfrågorna sköts till senare behandling. Hösten 1994 vann socialdemokraterna valet och obligatoriet revs upp. Ingen fick därmed ersättning från den obligatoriska a-kassan.

Läs också: Propositionen om en obligatorisk a-kassa
Läs också: Betänkandet från arbetsmarknadsutskottet
Läs också: Så har a-kassan förändrats efter nyår 2007