I flera århundraden har Hafiz (ca 1324-1390) varit persisktalande muslimers mest älskade och mest lästa diktare fastän han samtidigt nog är en av de mest svårtolkade i hela den persiska litteraturen.

Hafiz levde nästan hela sitt liv i staden Shiraz i södra Iran och hette egentligen Shams Al-Din Mohammed, men skrev sina dikter under namnet Hafiz, det vill säga ”en som bevarar, en som kan hela Koranen utantill”.

Hans Diwan finns i de flesta iranska hem. Det är den mest spridda boken näst efter Koranen och används ofta för att spå med, ungefär som romarnas sortes vergilianae. Enligt Goethe var Hafiz en av de allra största diktarna någonsin och han beskrev i sin dagbok mötet med den persiske ”korankenner” som en uppenbarelse.

Öppet för flera tolkningar
Hafiz kan tolkas på flera sätt och vis. Men Dahléns tolkning bör ha goda chanser att komma närmare författarens intentioner än många av de tidigare tolkningarna till europeiska språk eftersom han samtidigt är en av Sveriges främsta kännare av den persiska kulturen och religiösa traditionen.

Detta är den första översättningen direkt från persiska till svenska. Eric Hermelin (1860-1944), som under sin vistelse på S:t Lars hospital översatte mer än 10 000 sidor persisk litteratur, ansåg inte att Hafiz var hans bord.

Hafiz’ far arbetade som bagare och satte med stora uppoffringar sonen i Koranskola för att han skulle lära sig vett och etikett och dessutom få boklig bildning. Med hjälp av sitt läshuvud och sin penna steg han så från en enkel bagarson till Koranlärd, sedermera panegyriker vid furstarnas hov.

Blixtförälskelse och olycklig kärlek
’Vid sidan av sina studier i Koranskolan arbetade han på familjens bageri för att kunna försörja sin mor. En dag då han levererade bröd till ett hus fick han syn på en vacker flicka och blev omedelbart förälskad. Hennes namn var Shakh Nabat.

Det var nu han fattade pennan och skrev sina första kärleksdikter. Kärleken blev dock olycklig och han började hålla till i ruinerna utanför staden tillsammans med de så kallade ”rindan”, rumlarna, vilka blev hans andliga ideal. De hycklar inte, deras hjärta är rent även då de syndar.

Vinstugans förnämsta plats är för evigt min hemvist/ omgiven av kärlek och de renhjärtade rumlarnas lust.
Hafiz är tvetydig och mångsidig. Han har kallats sinnlig epikuré, from asket, horkarl, suput, helgon och Koranlärd. Reaktionär och revolutionär. Kanske var han allt detta. Desto större är chansen att finna nya läsare.

Jag har vandrat från moskén till vinstugan./ Imamens predikan är lång, men livet är kort.

Mohamed Omar
Skriv ett e-postbrev till kulturredaktören