I Edward P Jones prisbelönta roman Den kända världen (Ordfront) är det 1850-tal i den amerikanska södern, åren strax före inbördeskriget. Henry Townsend är en svart man som själv äger slavar och hans död vid 31 års ålder är berättelsens nav. Därifrån dras ekrarna både framåt och bakåt i tiden, i hans egen historia och till de människor som finns runt honom.

Jones målar skickligt upp livet som det kanske var då, för svarta och vita, slavägare och slavar, i det påhittade Manchester County i Virginia, USA. Människor avlägger visiter, åker i enspännare eller rider. Solen lyser över bördiga åkrar och slavbarnen får kanske några minuter till lekar i dagsljus efter sina långa arbetsdagar.

Texten är omsorgsfull i detaljerna och lyckas visa hur slaveriet genomsyrar vardagen så genomgripande att det nästan blir osynligt. Det är en självklar ram för både svarta och vitas liv, som flingorna på mitt frukostbord eller att hyran ska vara betald den sista varje månad. På så sätt gör Edward P Jones, själv svart amerikan från enkla förhållanden, slavsamhällets mekanismer mycket tydliga för sina nutida läsare.

Melanie, såld som slav vid sju månaders ålder
I bisatser kommer korta och osentimentala informationer som ger starka bilder av slaveriets praktik. Till exempel den korta sidoberättelsen om Melanie som är sina föräldrars stolthet och som säljs vidare vid sju månaders ålder. Det får mig att förstå något litet om hur det kan vara att ens barn inte i första hand är en del av föräldrarnas liv, utan en ägares egendom, en värdefull ekonomisk tillgång som kan användas för att frigöra kapital. Att Henry Townsend som köptes fri i tonåren av sin egen far, snart skaffar egna slavar blir till slut nästan begripligt.

Romanens andra stora styrka är personskildringen. Ingen i det breda persongalleriet är enbart ond eller god, även om vissa naturligtvis är mer sympatiska än andra.  Manchesters största och grymmaste slavägare är i Jones version som vax i sin svarta kvinnas händer och älskar deras gemensamma barn. Lärarinnan Fren är svart och startar en skola för frigivna svarta barn, men äger ett dussin slavar utan att fundera speciellt mycket över det.

Alla precisa och sannolika faktauppgifter i Den kända världen ger intrycket av ett bakomliggande, gediget forskningsarbete. Men Jones har hela tiden varit öppen med att romanen är skapad i hans eget huvud. Under tio år tänkte han samman Den kända världen vid sidan av sitt trista jobb på en tidskrift om skattefrågor. Han skrev inte mer än 12 sidor under hela den tiden. Detta högst ovanliga sätt att arbeta kanske är en del av förklaringen till Den kända världens ovanliga täthet. Det är som om författaren stod mitt i sitt eget liv och berättade vad han ser, samtidigt som han har tillgång till alla medmänniskors inre. Edward P Jones har ett helhetsgrepp om sin berättelse genom alla de 350 sidorna.

Drygt tolv miljoner slavar i världen i dag
Enligt FN-organet ILO finns det fortfarande mer än tolv miljoner slavar i världen. Edward P Jones skildrar en svunnen tid, men är kanske mer aktuell än vi vill kännas vid.

Kristina Mattsson
Skriv ett e-postbrev till kulturredaktören