Kaféet en väg till jobb

Efter gymnasiet sökte sig Robin Boja till arbetsförmedlingen. – Jag trodde inte att jag skulle få jobb, men praktik kanske. Man ska inte förvänta sig för mycket, säger han. På internetcaféet får han tillsammans med Fazel Saseli (till vänster) och Fasit Dawit (i mitten) arbetslivserfarenhet. Foto: Thérese Ny.

Arbetsmarknaden är glödhet och vinnarna är de unga – som får de flesta nya jobben. Samtidigt ökar utanförskapet för utsatta grupper. I Sundsvall har antalet långtidsarbetslösa ungdomar tiofaldigats.

Det är onsdag och strax före lunch. På Stora torget i Sundsvall samlas studenterna inför långledigheten över Kristi himmelsfärd. Snart ska mössorna på och ett hav av blåa och gula ballonger skickas upp i luften. Sveriges ekonomi går på högvarv och den ljusnande framtid är redan här. Ungdomarna är eftertraktade. Två av tre före­tag i landet planerar att nyanställa och till stor del handlar det om unga under 25 år. Och i sommar halveras arbetsgivarnas kostnader för just den gruppen.

Ronny Rönnbäck går med snabba kliv genom stadskärnan för att hinna visa inter­netkaféet. Han är drygt 50 år och ”helt off” när det gäller ungdomskulturen. Men han har tentakler ute.

Ett smörgåsbord
Som chef för Ungdomscentrum, ett samarbete mellan socialtjänsten och arbets­förmedlingen, har han byggt upp ett smörgåsbord av konstgjorda arbets­platser för unga som inte har den utbildning, arbetslivserfarenhet och självförtroende som behövs för att få ett jobb. I olika miljöer ska deltagarna växa ut­ifrån egna drivkrafter.

– Vi har en entreprenörsanda, är lite okommunala, säger han.

En vecka tidigare håller Arbetsmarknadsstyrelsen pressfrukost i Stockholm, om ungas arbetsmarknad: Hur ser den ut egentligen? Svaret blir tudelat: Sysselsättningen ökar, liksom långtidsarbetslösheten.

– Vi måste bli mycket bättre på att identifiera varje ung person som kommer till arbetsförmedlingen, säger generaldirektör Bo Bylund och utlovar en satsning på arbetsförmedlare med särskild kompetens att hantera unga.

Individuella insatser
Inom två veckor ska unga som sökt sig till arbetsförmedlingen delas in två grupper: de som bedöms kunna hitta ett arbete snabbt och de som behöver stöd. Mot dem som har ett större behov ska individuella insatser riktas. Orsaker till en eventuellt nedsatt arbetsförmåga ska identifieras.

Men samtidigt, påminner den samlade skaran från Ams om: 90 procent klarar sig mycket bra. Ronny Rönnbäck är lite bekymrad över det där. Den politiska ledningen i nämnderna i Sundsvall har redan prioriterat åtgärder för ungdomar och gett Ungdomscentrum möjligheter att utvecklas och anställa 20 personer.

Tidigare, inne på arbetsrummet på arbetsförmedlingen, talar sig Ronny Rönnbäck och en kollega varm för sin verksamhet.

– Vi har ambitionen att bli bäst i Sverige, på att möta nya självständiga individer, säger Erik Sandberg som är verksamhetschef på Motivator.

Många om man räknar
Där ska unga få möta personal som tror på deras förmåga och talang.

– Vi tänker på de där procenten som inte klarar sig så bra, det blir rätt många om man räknar, säger han.

Ungdomscentrum i Sundsvall har länge delat in ungdomarna i olika grupper. Men där sker indelningen i fyra kategorier, från dem som behöver en lätt puff ut i arbets­livet till dem som behöver långvarigt stöd. För Sundsvall blir det som att gå från att tälja med kniv till att hugga med yxa. I mitten hamnar många i kläm.

– De mest välutbildade brukar lämna stan. Det är de här ungdomarna i mitten som är vår framtid, men de får ingen hjälp, säger Erik Sandberg.

Redan stoppade
I december ska regeringens förslag om jobbgaranti för unga, som nu är ute på remiss hos arbetsmarknadens parter, införas. Fokus ligger på att unga matchas mot rätt jobb, i stället för på praktik och arbetsmarknadsutbildning som ofta motverkar sitt syfte och förlänger arbetslöshetstiden, enligt promemorian. De tidigare åtgärderna kommunalt ungdomsprogram och ungdomspraktik, som gett unga runt 3.000 kronor och enligt de två verksamhetscheferna en bra skjuts in i arbetslivet, är redan stoppade. I glappet återstår ersättningar i nivå med studiebidragen.

Hur det nya kommer att bli vet ingen, men de två cheferna förstår inte hur arbets­förmedlingen ska kunna erbjuda någon vettig verksamhet 30 timmar i veckan, som föreslås. Nystartsjobben, som unga ska kunna få efter ett halvår, har resulterat i åtta platser.

– Många va? säger Erik. Ironiskt, påpekar han.

På Ungdomscentrum finns resurserna kvar, så när som på två personer som varslats om uppsägning. Men åtgärderna kan bara erbjudas dem som har rätt till försörjningsstöd enligt socialtjänst­lagen. De andra kan erbjudas oavlönad praktik. Men få nappar – det är ju ofta motivationen som sviktar.

Präglat politiken
I Sundsvall har antalet långtidsarbetslösa unga ökat från 25 till 250. Psykisk ohälsa, droger och kriminalitet blir vardag för en del.
På stan är det fest i luften, men för poliserna väntar en natt av mycket våld och skadegörelse. Ronny Rönnbäck raskar på längs Storgatan. Han har förståelse för att den nya regeringen vill sätta sin prägel på arbetsmarknadspolitiken men tycker att det är orättvist att dra alla kommuner över en kam. Varför skrota också goda exempel på åtgärder? I Sundsvall är samarbetet med företagarna gott. I gruppen 18- till 20-åringar fick 50 procent jobb efter första praktiken. Efter andra åtgärdsprogram har 75 procent gått till jobb eller studier.

– Är inte det bra siffror? undrar han.

För att söka jobb är ribban hög, också för dem som klarat gymnasiet. På kommunens hemsida annonseras efter trafikplanerare, analytisk IT-tekniker, rektor, socialsekreterare, exploateringsingenjör. Vikariaten i vården e
rbjuds alla att söka, men också där ska man helst ha vårdutbildning eller erfarenhet av vårdjobb, allra helst den typ av vård det berör.

Nere vid Ågatan står några killar utanför en betongvägg och röker. Inne i Cyberia, internetkaféet, är belysningen dämpad och arbetet pågår med att få de lite stela lokalerna att kännas sköna att hänga i. Jesse Tertsunen städar och funderar på var han kan sätta upp en gammal behållare för cigarettaska.

Ville satsa
Emil Englund ger förslag. Han är 23 år och var själv deltagare i kaféprojektet före jul, innan bidraget drogs in och han blev tvungen att sluta. Ansvarig för verksamheten, Cathrin Strömberg, hann upptäcka Emils ledarskapstalang – själv ville han satsa på grafisk produktion – och har anställt honom som projektledare över sommaren.

Ronny Rönnbäck säger att många av handläggarna på arbetsförmedlingen har dålig koll på ungdomarnas moderna kunskaper. På kaféet testas och utvecklas social kompetens, förmåga att organisera, ta hand om gäster, servera och sköta datorprogram. Färdigheter som inte syns i några betyg får betydelse. 

Cathrin Strömberg ser det som sin uppgift att vara en vuxen förebild i arbetslivet: peppa, ge stöd, ge förslag på färdriktning – och ställa krav. Det kan handla om allt från hur man slänger soporna till hur man gör en hemsida. Hon har skickat iväg många tidigare vilsna deltagare på praktik och har en rad exempel på personer som företagen fiskat upp.

Plocka upp plugget
Michael Nytorpet sitter i ”personalrummet” och pillar med en affisch. Photo­shop är enkelt, men högskole­utbildningen i medieproduktion hoppade han av. Kanske tar han upp studierna igen, men största målet är att starta en butik med alternativa kläder. Ett sådant behov är stort i stan och inom sex år tror han sig kunna förverkliga sin dröm. Han tycker att det är fel att regeringen inte vill satsa på praktikplatser.

Mest av allt hoppas han på ett riktigt jobb.

– Men det är inte så lätt som de tror. Det flesta jobb kräver ju fem års utbildning och fem års erfarenhet. Det är inte så lätt när man är i 20-årsåldern, säger han.

FAKTA: Så mycket har ungdomsarbetslösheten ökat
• Med 20 procent för personer med nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionshinder.
• Med 12 procent för personer med enbart grundskoleutbildning.
• Med 2 procent för personer födda utanför Europa.

Långtidsarbetslösheten har ökat med 400 procent för ungdomar samtidigt som den minskat med 20 procent för vuxna över 25 år.
Statistiken kommer från SCB och Ams, och gäller för hela landet mellan april 2006 och april 2007. Ungdomar räknas som långtidsarbetslösa efter 100 dagar.

Enligt den europeiska statistikmyndigheten Eurostat hade Sverige den femte högsta ungdomsarbetslösheten bland de EU:s 27 medlemsländer. Inget annat land har så stor skillnad mellan unga och vuxna arbetslösa.

Läs också: Om Samhällsnyggarnas turné