ANALYS. Regeringens utförsäljning av statliga företag ökar pressen på de bundna boräntorna. Den som funderar på att binda sina bolån bör därför fundera ett tag till.

De bundna boräntorna påverkas framför allt av den internationella ekonomin, det är de flesta analytiker eniga om. Men det finns andra faktorer som också påverkar långräntan, och där spelar också staten en roll. Staten lånar nämligen ständigt nya pengar samtidigt som de betalar av på de gamla lånen genom att ge ut statsobligationer.

När nu statliga bolag säljs ut leder det till mer pengaklirr i statskassan, bortåt 250 miljarder kronor. Därmed minskar statens behov av att ta nya lån vilket påverkar hela räntemarknaden. Orsaken är att banker och andra kreditinstitut har färre möjligheter att låna ut pengar när staten inte längre behöver låna så mycket. Och som på vilken marknad som helst så höjs priset på en vara då det råder brist på den.

Kan påverka
Det enda kruxet är att varan i det här fallet är utlåningsmöjligheter. Och då är varans pris detsamma som den ränta bankerna kan få för att låna ut sina pengar. Och när färre vill låna och många fler vill låna ut så sjunker räntan. Därmed dämpas också utvecklingen av räntan på de bundna långa bolånen. En rundringning till bankernas analytiker visar att även de ser att utförsäljningen kan påverka boräntan.

– Jag tror staten försöker genomföra utförsäljningen så smidigt som möjligt men om lånebehovet minskar så kraftigt blir det ju en påverkan på långräntorna och det finns en oro på marknaden om hur det ska hanteras, säger Annika Winsth på Nordea.

Trots att de flesta bedömare förutser en ganska kraftig höjning av den rörliga boräntan i takt med att Riksbanken förväntas höja sin reporänta behöver det alltså inte alls löna sig att binda lånen just nu. Även Martin Enlund på Handelsbanken anser att de statliga utförsäljningarna bör vägas in och han gissar att boräntan kan påverkas med upp mot 0,2 procentenheter.

– Men vi har inte exakt satt ned foten om hur stor effekten blir, säger han.

Friare regler
Statens utförsäljning kan alltså antas pressa nedåt mot de bundna räntorna. Men även en annan kraft kan sätta press på långräntan. Det är att livbolagen numer har friare placeringsregler för sparandet till tjänstepensionerna, samtidigt som Finansinspektionen infört ett nytt system för översyn av hur livbolagen handskas med spararnas pengar.

Eftersom Finansinspektionen i detta nya system kartlägger placeringarnas risker förväntades svenskarna lägga sina pensionspengar mer i säkra, långsiktiga värdepapper, som statsobligationer. Denna ökade efterfrågan på utlåningsmöjligheter samtidigt som staten drar in sina utlåningsmöjligheter borde då förstärka pressen ytterligare mot de bundna boräntorna.
Hur stor denna påverkan från livbolagen är kan dock diskuteras. Bankernas analytiker tror på en viss påverkan, medan Finansinspektionen, som utmålats som den instans som orsakat denna ytterligare nedåtpress, ställer sig tvivlande.

Ändå är det fortfarande den internationella utvecklingen som främst påverkar de långa räntorna. Huvudförklaringen till att den långa bundna boräntan inte tar fart är att USA:s ekonomi mattas av, något som i förlängningen förutspås leda till att den amerikanska centralbanken sänker sin styrränta. Och där någonstans kan det vara idé att tänka på lånen igen.