I sydspanska Sevilla väljs Wanja Lundby-Wedin till ordförande för Europafacket, EFS, på dess kongress nästa vecka. Hon blir den första kvinnan som väljs att representera 60 miljoner arbetstagare i Europa. Foto: Jessica Gow.


Även om solen oftast skiner i Sevilla har svarta moln hopat sig över facken i Europa. Medlemsantalet har sjunkit de senaste tio åren i flera länder med mellan 30–75 procent, inte minst i östra Europa efter kommunismens fall.

Wanja Lundby-Wedin står stadigt, i dag i gympaskor och klädd i favoritfärgen syrenlila. Samtidigt som hon pratar om tunga fackliga frågor ber hon fotografen ta bilder där det inte syns att hon är nyklippt.

Hon glider skickligt runt de svåra frågorna om europeisk minimilön, Sverigedemokraternas framväxt i LO-grupperna och asylpolitiken, som hon anser måste upp på Europafackets dagordning.

Europeisk minimilön långt borta

En viktig fråga är den om en europeisk minimilön. Är det möjligt att få en gemensam i Europa?

–Nej det är inte möjligt. Sådana diskussioner finns. Men det är angelägnare att stötta medlemsorganisationerna i kampen för rätten till stabila minimilöner.

–I Tyskland är de på väg mot en variant där kollektivavtalen hävdas samtidigt som en lagstadgad minimilön införs som ska gälla där avtal inte finns. EFS ska respektera att länderna har olika lönemodeller.

Hon är motståndare till att ange mål för minimilöner. Varför ska ni har mer när Europafacket bestämt det här? Det argumentet vill inte Wanja Lundby-Wedin möta från arbetsgivare.

Informell sektor – inte svartarbete
Själv ska hon på kongressen debattera med bland andra Europeiska centralbankens chef Jean-Claude Trichet om en gemensam lönepolitik inom monetära unionen.

Vilka är då de tre viktigaste frågorna hon vill driva som ordförande för Europafacket?

Hon kan inte ensam peka ut dem. Men det finns några som ligger på kongressens bord som hon anser är viktigare än andra. Hon nämner rätten till arbete, stabila minimilöner samt flykting- och migrationspolitiken i Europa.

Den senaste är inte direkt facklig men hundratusentals löntagare rör sig i den informella sektorn och i gränslandet till den formella. Många ungdomar som jobbar på små caféer och i andra servicejobb kan jobba helt svart eller med hälften svart och hälften vitt.

När Wanja Lundby Wedin uttalat ”svart” hejdar hon sig. Begreppet svartarbete undviker hon allt oftare. I stället talar hon om informell sektor.

–Svart är fel uttryck. Det är lite diskriminerande att använda som om färgen svart var sämre än vit. Överförs det på människor blir det helt fel.

Också i Sverige kan begreppet svart skippas. För 15 år sedan var det ett fåtal som jobbade svart. I dag finns en informell sektor i Sverige där ingen skatt betalas, anser hon.

Facklig strategi för att stoppa främlingsfientlighet

Många är ungdomar och nya europeer med löslig anknytning till arbetsmarknaden. Det fackliga mandatet borde sträckas ut till att gälla också papperslösa flyktingar, anser hon.

Wanja Lundby Wedin tror på samarbete med kyrkan och andra ideella organisationer.

–Det är inga brottslingar som kommer hit utan människor som flyr och som vill försörja sina familjer, säger hon.

Hur ser en facklig strategi ut för att stoppa främlingsfientliga partiers utveckling?

–Den håller vi på med inom LO. Det gäller att vara mycket noggrann. I Danmark tog  man debatten och främlingsfientligheten ökade. I Norge agerade politikerna tvärtom och där ökade den också. Så rätt eller fel strategi verkar inte finnas.

Facken från drygt ett tiotal länder har nominerat Wanja Lundby Wedin till ordförande. Inga andra kandidater finns. Hur känns det att vara utvald?

–Glädjande och hedrande. Framför allt för att människor ser mig som en person som kan klara uppdraget. Samtidigt känns det inte oöverstigligt. Jag har suttit 13 år i EFS styrelse och 8 år i styrkommittén.

För första gången blir en representant för Norden ordförande och för första gången en kvinna. Som första kvinna gäller det att kliva fram och ta plats på sociala toppmöten inom EU och i andra viktiga sammanhang, säger hon.

FAKTA: Wanja Lundby-Wedin
Familj: Man och två vuxna barn samt ett barnbarn.
Bor: Hyresrätt i Stockholm och fritidshus på Husarö i Stockholms skärgård
Fritidsintresse: Sjunger i kör genom studieförbundet Sensus. ”Jag har lyckats vara ledig en kväll i veckan för att sjunga i kör”. Trädgården, kratta och sköta om växthuset.
Tjänar: Inkomsten är drygt 96.000 kronor i månaden (2006 års uppgift).
Relation till kyrkan: Går i kyrkan emellanåt och medverkar i taizé-mässor ”tillsammans med ung­domar”
På nattduksbordet: Sudoku ”för det är det jag orkar. Böcker har jag inte läst sedan i julas”.