Nu ”jobbar” han inte längre – utan tar bara skojiga uppdrag. Allan Larsson befinner sig mitt i forskarvärlden och brottas med nutidens stora existentiella fråga: klimatförändringen.

– Tidigare höll fredstanken ihop länderna i Europa. Klimatfrågan kan bli den nya enande länken.

Allan Larsson är från Bredaryd i Småland och har haft ”17 olika jobb” under sina 40 år av anställningar. Han säger jobb så att det låter som vilka jobb som helst.

Men under den största delen av arbetslivet har han befunnit sig på toppen i samhället. När han slutade som generaldirektör i EU-kommissionen för fem år sedan sa han att nu skulle han njuta av livet och göra det som är roligt.

– Det har blivit som jag sa, säger han.

Temperamentet är kvar och den skarpa blicken. Han tänder till när han upplever frågorna provokativa.

Klimatfrågan har numera övertagits av män i kostym och miljörörelsen som tjatat i åratal har hamnat i bakgrunden.

Hur ser du på den beskrivningen?
– Den är inte korrekt, säger Allan Larsson tillrättavisande.

Långt före miljörörelsen och det nuvarande miljöpartiet fanns ett miljöengagemang som gjorde Sverige känt i många internationella sammanhang, betonar han. FN:s klimatpanel leddes av en svensk professor i meteorologi, Bert Bohlin, under hela 1990-talet.

–  En man i kostym som tidigt varnade för att människans utsläpp av växthusgaser skulle bli den allt dominerande förklaringen till klimatförändringarna.

Allan Larsson brottas med klimatfrågan som personlig rådgivare åt EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso tillsammans med nobelpristagare och andra professorer. De är tio män och en kvinna i den gruppen.

Tidningarna är fulla av tips på hur man ska leva för att få ner utsläppen. Samtidigt måste många ta bilen för att alternativen inte finns, och flyget är det billigaste sättet att ta sig fram i världen.

Hur ska människor tackla så stora motsägelser?
– Finns det tillgång på billig olja och bensin så använder man det. Om långtradare och flyg dessutom är mer flexibla så kan man inte bli moraliskt indignerad över att de nyttjas mer än tåg. Men nu handlar det om att ställa om till annat bränsle.

Själv blir han inte rädd för bilderna av naturkatastroferna eftersom han vet att teknologin finns. Han uttrycker stor respekt för forskarnas kreativitet.

– Jag tror som en av forskarna på Chalmers att tekniken är ett dubbeleggat svärd. Tekniken är både orsaken till problemen och lösningen på dem. Därmed är vi inte utelämnade till att leva med den ena sidan av svärdet.

Men om det är något han är orolig för så är det om politikerna har den kraft som behövs för att fatta de rätta besluten.
Det var, anser han, den brittiske ekonomen Nicholas Stern som med sin rapport i höstas vände upp och ner på hela klimatfrågan.

Världens ledare har tidigare slagit ifrån sig och sagt att förslagen från FN:s klimatpanel skulle kosta ”så här många tusen miljarder”.
 
– Stern visade att det i själva verket är fem gånger så dyrt att ingenting göra. Därmed blev bilden klar. Näringslivet, banker, försäkringsbolag är nu med.

Först när forskarnas gedigna studier kombinerades med en ekonomisk analys fick frågan den här kraften.

För tre år sedan, på uppdrag av den socialdemokratiska rege-ringen, åkte Allan Larsson runt i Europa för att få länderna intresserade av en forskningsanläggning för medicin, mat, miljö och material, ESS. Han beskriver den som en jättelik röntgenanläggning. Men i ESS används neutroner som inte skadar de material som ska undersökas.

Han ger sig nu ut på en andra runda till 14 huvudstäder.

– Den här gången är det skarpt läge eftersom den nya regeringen bestämt sig för att erbjuda värdskap och 30 procents finansiering som betyder tre miljarder kronor.

Är du fortfarande socialdemokrat?
– Visst är jag det, men jag har inte varit engagerad i partipolitik sedan jag lämnade riksdagen 1995. I EU var jag tjänsteman och arbetade under en konservativ kommissionär med människor från olika länder och olika politiska inriktningar.

Allan Larsson är också den ende svenske medlemmen i en reflektionsgrupp som John Monks, generalsekreterare för Europafacket, tillsatt. På dess kongress i Sevilla i maj spelar Allan Larsson en roll eftersom energi- och klimatfrågan blir stor också där.

Hur hinner du med allt?
– Ja, jag har inget jobb att gå till utan jag reser runt och njuter av att jag lär mig något nytt varje dag, säger han.

Gun Jacobsson /media/lotidningen/media/images/nyhetsbilder/vt2007/Allan2.jpg

Namn: Allan Larsson
Ålder: 69 år.
Familj: Gift med Carina Fredén, fyra vuxna döttrar och ett barnbarn. Två döttrar bor i London, en i Lund och en i Hallsberg.
Bor: Bostadsrätt i Stockholm och fritidshus på södra Gotland.
Tidigare arbeten: Journalist, chefredaktör för Vi, utredare på Metall, generaldirektör för Ams, finansminister, generaldirektör i EU-kommissionen, professor, styrelseordförande för SVT och i ytterligare tre år styrelseordförande för Lunds universitet.
Böcker på nattduksbordet: Amerikanske presidentkandidaten Barack Obamas bok ”The audacity of hope” om att våga hoppas samt en bok ”The state of Africa” som är en genomgång av 50 års självständighet. ”Ingen särskilt uppmuntrande läsning.”
Golf, är medlem i När golfklubb på Gotland.