ANALYS. Efter diskussioner i IF Metalls förbundsledning var de sista frågetecknen uträtade och LO:s avtalssekreterare Erland Olauson kunde i dag, torsdag, bocka av den enda kvarvarande osäkerheten på sin att-göra-lista.

Bakom enigheten finns en rad förklaringar, som ett hårt tryck på IF Metall att inte spräcka samordningen bland förbunden. Men också arkitekterna bakom upplägget – LO-ledningen – har tvingats anstränga sig för att förtydliga och förklara innebörden i skrivningar och tidigare beslut.

Att Metalls oro ytterst handlat om risken för att bli frånsprungna av andra i ett hotande lönerace är uppenbart. Och att bryta sig ur samordningen hade kunnat få just sådana följder.

Hotad ledarroll
Ingen eller ytterst få andra organisationer hade då brytt sig om det först framförhandlade avtalet inom industrin. Risken var snarare den omvända.

Med IF Metall utanför samordningen hotade industrins uppgörelser snarast att bli ett golv för övriga förbunds förhandlingar. Och även om samordningen på arbetsgivarsidan är stark kan inte avvikelser från ett första industriavtal uteslutas och det skulle äventyra industrins lönenormerande roll.

Tanken på att utgöra andras lönegolv var skrämmande för IF Metall. En sådan utveckling hade sannolikt också för all framtid sopat bort Industriavtalet som ett tungt och viktigt dokument på lönemarknaden.

Intern debatt
En tuff intern debatt om det rimliga i att gå först och sätta märken för att snabbt bli förbisprungna av andra hade också kommit som ett brev på posten. Och hur skulle förbundsledningen förklara den utvecklingen?

Nu, med samordningen säkrad, är däremot industrins löneledande roll i allmänhet och IF Metalls roll i synnerhet kraftigt förstärkt. Stödet från övriga förbund på LO-sidan är massivt och risken för att bli överspelad nära noll.

Bytesaffären i årets samordning stärker därför både IF Metall och industrifackförbunden, men också övriga förbund som kan förlita sig på stöd från industrins fackförbund i de egna förhandlingarna. Det är en vinn-vinn-situation som förbunden skapat.

Nu börjar det
Nu återstår den verkliga prövningen – att omsätta krav och uppträdande i förhandlingar med arbetsgivarna. Det blir ingen enkel uppgift.

Men eftersom förbunden förmått trassla sig igenom den snåriga förpostfäktningen är förutsättningarna goda också i början av 2007 då förhandlingarna inleds på allvar. Det är nämligen ett vältränat gäng som börjar de riktiga förhandlingarna.