Sedan Kina i stor skala öppnade sina gränser för internationell handel har en rad västföretag förlagt tillverkning till hit, antingen genom egna anläggningar eller genom kinesiska underleverantörer.

År 1996 var fortfarande den svenska exporten till Kina större än den svenska importen från samma land. Därefter har allt förändrats.
Den svenska importen från Kina har mer än tredubblats på åtta år och är nu betydligt större än exporten, enligt siffror från Kommerskollegium.

Ännu tydligare blir Kinas utveckling som handelsnation i ett internationellt perspektiv. Bara mellan 2003 och 2004 ökade världens investeringar i Kina med 13 procent, enligt FN:s handelsorganisation Unctad.

Främst är det de låga kinesiska lönerna som lockar. Varor kan tillverkas i Kina till ett pris som få västländer kan konkurrera med. Samtidigt har transportkostnaderna minskat avsevärt under det senaste decenniet, vilket överbryggat nackdelen med avståndet mellan tillverkningsland och försäljningsland.

Sverige nobbar regler
Den snabba utvecklingen har överraskat många av västvärldens politiker och i ett försök att mildra återverkningarna på den europeiska textilindustrin återinförde EU under 2005 nya regler för hur mycket textilier som europeiska återförsäljare får importera från Kina. Sverige har dock genomgående varit emot nya importrestriktioner. Det strider också mot världshandelsorganisationen WTO:s riktlinjer.

Allt tyder därför på att EU snart måste ta bort sina importkvoter igen. Hittills har handeln med Kina mest omfattat ren varutillverkning. Men i ett längre perspektiv kan också tjänster och kunskapsutveckling komma att förläggas till Kina. I en enkät av Unctad svarade 62 procent av de tillfrågade internationella storföretagen att de tror att det egna företaget kommer att investera i forskningsutveckling i Kina under de närmaste fem åren.