– Du ska känna att du är någon på jobbet, bli uppmärksammad. För den som har normal arbetsförmåga kan beröm betyda att arbetsförmågan ökar och att sjukfrånvaron blir noll.

Per Lindberg är ergonom vid Karolinska institutet. I sin avhandling ”The work ability continuum” har han undersökt vad som skiljer arbetstagare med normal arbetsförmåga och låg frånvaro från dem som aldrig är sjuka.   
Syftet är att hitta det som gör människor friska, och inte bara utgå ifrån att friskfaktorer är motsatsen till det som gör arbetstagare sjuka.

– Risker ska naturligtvis bort från arbetsplatserna. Dåliga arbetsmiljöer ska vi inte ha. Men det är bra att veta vad som gör oss friska eftersom det kan vara en stötdämpare för det som är illa på jobbet, säger Per Lindberg.

Avhandlingen består av fyra delstudier på personal i offentlig sektor. En av studierna handlar enbart om personer med ”excellent” eller full arbetsförmåga, ett begrepp om Per Lindberg hellre använder än sjukfrånvaro.

Gruppen excellenta jämförs med gruppen normala (max 14 dagars frånvaro under ett år) och forskarna har hittat flera tydliga skillnader. De friska får uppskattning för sitt jobb, det finns ett tydligt mål med arbetet, de vet vad som krävs och det är tydligt vad de ska göra.

Normalfriska
Personer med full arbetsförmåga har ofta en bekväm arbetsställning, de är nöjda med sin arbetstid och har en rimlig mental belastning, ingen ihållande stress.

Några av dessa faktorer finns med för alla med full arbetsförmåga. Denna grupp motionerar också och motion kan ge den normalfriska gruppen ett lyft.

Däremot visar avhandlingen att motion inte skyddar mot långtidssjukskrivning, de personer som har dålig arbetsförmåga ökar inte sin arbetsförmåga med hjälp av motion. Det förvånade Per Lindberg, som gammal sjukgymnast.

– Många, särskilt i min gamla bransch, vill gärna tro att det är bra att skutta runt, att det motverkar sjukfrånvaro. Men så är det inte. Motion har respiratoreffekt på personer med dålig arbetsförmåga. Om de ska bli friskare måste man organisera om arbetet.

Kändisar
Sjukfaktorerna, det som minskar arbetsförmågan och som Per Lindberg också undersökt, är i hög grad kända sedan tidigare. Det
handlar om kraftig övervikt, att bli utfryst på arbetet, att sakna tid för återhämtning och att kraven är större än den egna förmågan.

På frågan om betydelsen av skicklighet i arbetet blev resultatet oväntat. De som ansåg sig kunna arbetet till hundra procent – vårdbiträden, ekonomibiträden och städare – var den grupp som hade högst risk att bli sjuka. Medan psykologer, och andra med låg frånvaro, tyckte att de hade mycket kvar att lära.

Karin Lindgren Strömbäck