17 maj-firande i Oslo 2016. Foto: Audun Braastad / NTB scanpix

 På Jernbanetorget i Oslo sitter en munk och spelar musik medan turister tar selfies i solskenet. Eftermiddagsrusningen till hem och förskolor har börjat.

– Vi har det nog för bra, säger Lisbeth och biter på sin pinnglass.

Svaret kommer på frågan om hur Norge mår.

– Fast vi borde satsa mer på förnybar energi och inte använda onödiga förpackningar, fortsätter Lisbeth som inte vill uppge sitt efternamn.

Flera personer som Arbetet Global pratar med på Jernbanetorget nämner just klimat och miljö som viktiga frågor inför valet till Stortinget 11 september. En orsak till detta är den krisdrabbade oljeindustrin. På grund av tidigare prisfall på olja har tiotusentals arbetstillfällen försvunnit inom oljesektorn de senaste åren.

– Det snackas mycket i politiken om ett grönt skifte, men samtidigt pågår en debatt om fortsatt oljeutvinning. Som det verkar nu kommer oljesektorn fortfarande vara en del av den framtida norska energipolitiken, säger Signe Bock Segaard, forskare vid Institutet för samhällsforskning i Oslo.

Oljeplattformen Goliat. Foto: Jan-Morten Björnbakk / NTB Scanpix

Oljan är på många sätt kontroversiell, inte bara för att den har kostat många människor jobbet. I höstas tvingades regeringen att täppa till hål i budgeten med hjälp av 225 norska oljemiljarder. Det var inte första gången, men summan var nytt rekord, och krävdes för att bland annat sänka bolagsskatten i år.

Norges oljefond är värd över 7 000 miljarder kronor och regeringen får maximalt ta ut 4 procent av fonden för att stärka sin budget. Uttaget i höstas hamnade på 3 procent. Samtidigt höjde Internationella valutafonden, IMF, varningsflagg för sjunkande avkastning i oljefonden när oljeintäkterna fortsätter minska.

På tisdagen denna vecka, dagen innan Norges nationaldag 17 maj, kom emellertid starka tillväxtsiffror. Under första kvartalet i år växte ekonomin med 1,6 procent jämfört med samma period i fjol. Och i jämförelse med fjärde kvartalet 2016 med 0,6 procent.

Men tillbaka till jobben. När norska LO hade kongress förra veckan matades budskap om jobbtillväxt ut. Nytillträdde LO-basen Hans-Christian Gabrielsen menar att landet måste styras på ny kurs efter fyra år med en högerregering. Fasta anställningar och högre löner ska prioriteras.

Enligt norska arbetsförmedlingen, NAV, var arbetslösheten 2,8 procent i april – en nedgång med 0,3 procentenheter jämfört med samma månad i fjol. Men fler är arbetslösa under längre tid och LO:s mål är full sysselsättning.

– Vi har idag 125 000 norrmän som önskar sig ett jobb men inte har något. Sysselsättningen faller och särskilt ungdomar hamnar utanför arbetsmarknaden. Situationen är allvarlig, säger Norvald Mo.

Han är rådgivare på Fellesforbundet som organiserar 147 000 arbetare inom bygg, infrastruktur, jordbruk och hotell- och restaurangsektorn.

– Värst drabbad inom vårt förbund är varvsindustrin som en följd av färre investeringar i oljesektorn. Vi måste stärka anställningstryggheten, ha bättre förutsättningar för fortbildning liksom minska andelen bemanningsjobb, fortsätter Norvald Mo.

Dagens borgerliga regering, bestående av Høyre och Fremskrittspartiet, tappar väljare till vänster och opinionen pekar mot regeringsskifte i Norge i höst. Senterpartiet nådde rekordhöga 15,8 procent i den senaste väljarbarometern i april från opinionsundersökningsföretaget Kantar TNS.

Tillsammans med Arbeiderpartiet, som fick knappt 29 procent vid mätningen, kan Senterpartiet i så fall bilda regering.

– Regeringsfrågan blir viktig i höst, liksom integration och invandring. Och jämfört med inför valet 2013 ser vi skarpare personangrepp i debatterna, säger Knut Heidar, professor i statsvetenskap vid Oslo universitet.

Signe Bock Segaard, vid Institutet för samhällsforskning i Oslo, tror också att centralisering blir en huvudfråga inför valet.

– Det har gjorts diverse större reformer i offentlig sektor där regeringen arbetar för att reducera antalet kommuner. Några partier, särskilt Senterpartiet, kopplar centraliseringen till EU och EES-avtalet, säger hon.

Motståndet till EU är fortsatt kompakt i Norge och professor Knut Heidar menar att medlemskap är och förblir en ickefråga.

Norrmännens negativa inställning till EU har växt än mer efter Brexit, och Senterpartiet har dragit nytta av detta i opinionen.

– Senterpartiet ser EU och EES som ett hinder för norsk regional- och jordbrukspolitik. Nu senast valde även Fremskrittspartiet vid sin kongress att lägga in ett nej till norskt EU-medlemskap i sitt partiprogram, säger Signe Bock Segaard.

 

Enkät

Vilka tycker du är viktigaste frågorna inför valet i september?

Karin Eikebø, Oslo
– Klimat, sjukvård och arbete. Men viktigast av allt är att Erna (Solberg reds anm) fortsätter som statsminister. Och jag vill att hon och Høyre får egen majoritet, det är bättre att regera ensam än tillsammans med Fremskrittspartiet. Erna är stabil som statsminister och fokuserar på rätt saker.

Torbjørn Pettersen, Oslo
– Jobbskapande. Många jobb har försvunnit från oljesektorn och det gäller att hitta andra alternativ och göra det lättare för företag att etablera sig inom nya branscher. Vi borde satsa mer på förnybar energi, till exempel solceller. Men det är också viktigt att fortsätta forska på olja.

Anne Bjerke, Oslo
– Protektionismen i hela världen tycker jag är viktigaste frågan just nu. Till exempel har Senterpartiet här i Norge nått framgångar på en populistisk politik. Medan Fremskrittspartiet har blivit mer rumsrent har Senterpartiet spelat på populism. Politikerna måste också bestämma sig för om det är vettigt att fortsätta satsa på olja.

Truls André Pedersen, Bergen
– Ekonomisk trygghet. Jag har varit sjukpensionär i 20 år och med denna regering får jag mindre sjukpension. Förut fick jag 19 000 kronor i månaden, men nu har jag 17 500, det gör skillnad. Äldreomsorgen måste också bli bättre. Våra äldre får mindre och mindre hjälp.

 

Fakta: Norges största partier

Arbeiderpartiet:
Norges motsvarighet till Socialdemokraterna. Tappade regeringsmakten 2013 då partiet fick 30,8 procent av rösterna och inte lyckades bilda regering med andra partier. Just nu visar opinionen att partiet får mindre än procent av väljarna. Men står sig mätningarna kan det bilda regering med Senterpartiet.

Høyre:
Det stora borgerliga partiet och motsvarigheten till svenska Moderaterna. Fick 26,8 procent av rösterna i valet 2013 och har suttit i koalitionsregering sedan dess. Erna Solberg är partiledare och statsminister.

Fremskrittspartiet:
Norges fram till nu mest invandringskritiska parti, som suttit i koalitionsregering sedan 2013 då det fick 16,3 procent av rösterna. Har i senaste mätningarna tappat flera procentenheter. Fremskrittspartiets partiledare Sylvi Listhaug är invandrings- och integrationsminister i nuvarande regering.

Socialistisk Venstre:
Norges vänsterparti som lyckades ta sig över spärren 2013 med 4,1 procent av rösterna.

Senterpartiet:
Norges bondeparti, har en mer protektionistisk hållning en sitt svenska systerparti. Vid valet 2013 fick partiet 5,5 procent av rösterna men har nu seglat upp rejält i opinionen och ligger enligt senaste mätningarna på knappt 16 procent.

Venstre:
Norges liberala parti, ungefär motsvarande svenska Liberalerna. Lyckades skramla 5,2 procent röster 2013.

Kristelig folkeparti:
Norges kristdemokratiska parti. Fick vid valet 2013 5,6 procent av rösterna.