Trump segerviss inför avgörande i domstolen
De legala turerna kring president Donald Trumps omstridda, och nu tillfälligt stoppade, inreseförbud kommer sannolikt att sluta i Högsta domstolen. Både regeringen och de två delstater som utmanat inreseförbudet har fått möjlighet att utveckla sina argument till en appellationsdomstol.
Gör president Trump vad han kan för att hålla USA säkert — eller bryter han mot landets grundlag genom en diskriminerande presidentorder? Det är kärnfrågan i bråket kring hans order om inreseförbud som den senaste veckan skapat jätterubriker världen över. Vita huset är förvissat om att gå segrande ur den juridiska duellen.
– Lagen är helt klart på presidentens sida, säger pressekreteraren Sean Spicer till journalister på presidentplanet Air Force One sent på måndagen svensk tid.
Efter att en federal domare i Seattle i fredags tillfälligt stoppade presidentens inreseförbud för människor från sju i huvudsak muslimska länder skruvades stämningen upp ytterligare. Trump kallade beslutsfattaren för ”så kallad domare” på Twitter och Vita huset begärde att få stoppet omedelbart hävt av en appellationsdomstol i San Francisco.
Domstolen nekade men manade båda sidor att komma med argumentation senast måndag.
De två delstater som bestridit presidentordern, Washington och Minnesota, hävdar bland annat att den bryter mot konstitutionens skrivning om att alla är lika inför lagen samt diskriminerar muslimer och människor födda i de sju länderna Syrien, Irak, Iran, Libyen, Sudan, Somalia och Jemen.
– Vårt fokus ligger på människor som lever här och som, över en natt, förlorat sin rätt att resa, besöka sin familj, forska och tala på konferenser runt om i världen, säger juristen Noah Purcell som för Washingtons talan enligt tidningen The New York Times.
LÄS OCKSÅ Demonstrationer mot Trumps inrikesförbud
Argumentet får ytterligare stöd av flera stora teknikbolag samt höga företrädare för Demokraterna. I inlagor till domstolen hävdar bland andra de tidigare utrikesministrarna John Kerry och Madeleine Albright att inreseförbudet äventyrar USA:s säkerhet, då det kan störa antiterroråtgärder och skapa fara för USA-soldater utomlands.
Trumpregeringen å sin sida, menar att domare inte bör fatta beslut som rör nationell säkerhet eftersom de inte har tillgång till hemligstämplad information om hot och terrorism.
Oavsett om domstolen i San Francisco beslutar att inresestoppet ska gälla eller inte lär beslutet överklagas. Då blir det den mäktiga Högsta domstolen i huvudstaden Washington DC som ska avgöra fallet.
Men HD är en domare kort, eftersom senaten ännu inte hunnit förhöra och godkänna Trumps konservativa kandidat Neil Gorsuch. Och om utslaget i HD blir 4—4, det vill säga ”oavgjort”, gäller det senaste beslutet i en federal domstol.
Trump har därmed allt att vinna på att få sin domarkandidat godkänd av senaten illa kvickt, trots att kammaren är upptagen med att förhöra hans ministerkandidater. Och efter Trumps Twitterattack mot domaren i Seattle (den som först stoppade hans inreseförbud) spås Gorsuch få ännu tuffare frågor som sitt oberoende.
LÄS OCKSÅ ”Trump oduglig som affärsman” – frihandel hotad när USA sluter sig
Trumps utspel om den ”så kallade” domaren ogillas av bland andra hans partikamrat Mitch McConnell, senatens majoritetsledare.
– Vi blir alla besvikna ibland. Jag tycker att det är bäst att avstå från att kritisera domare individuellt, säger McConnell till nyhetskanalen CNN.
Vid sidan av det 90 dagar långa inreseförbudet beslutade Trump den 27 januari om ett 120 dagar långt stopp för flyktingmottagande samt ett permanent stopp för flyktingar från Syrien. Ett flertal andra fall drivs i domstolar med anledning av hans dekret.
Kronologi: Washington vs Trump
• I målet 17-35105 — delstaten Washington (med flera) mot president Donald Trump (med flera) — ska en appellationsdomstol (United States Court of Appeals for the Ninth Circuit) avgöra om ett tillfälligt förbud mot inresestoppet till USA är lagligt eller inte. Viktiga datum hittills:
• 27 januari — Donald Trumps presidentorder dels om att stoppa flyktingmottagande i USA under 120 dagar (men på obestämd tid för syriska flyktingar), dels om att inte utfärda visum under 90 dagar till medborgare från sju överlag muslimska länder. Rubriken på ordern: ”Skydda nationen från att utländska terrorister tar sig in i USA.”
• 3 februari — Delstaten Washington går till domstol för att få prövat om vissa avsnitt (”sections”) i presidentordern strider mot amerikanska lagar och konstitutionen. Målet rör medborgerliga rättigheter (”civil rights”). Federale domaren James Robart i Seattle beslutar om ett nationellt tillfälligt förbudsföreläggande av presidentordern. Delstaterna Minnesota och Washington har väckt talan tillsammans.
• 4 februari — I en 125-sidig inlaga (”emergency motion”) från Trump-sidan till appellationsdomstolen anser justitiedepartementet att domare Robarts upphävande av inreseförbudet orsakar den amerikanska allmänheten ”irreparabel skada” och därför måste återkallas. I inlagan anklagas Robart för att försöka tolka ”presidentens nationella säkerhetsbedömning”. Två domare i appellationsdomstolen avslår utan motivering Trump-sidans begäran om att omedelbart riva upp domare Robarts beslut.
• 5 februari — Flera inlagor registreras, bland annat från teknikföretag och juridikprofessorer.
• 6 februari — Delstaterna Washington och Minnesota lämnar in kompletterande dokumentation till appellationsdomstolen. Justitiedepartementet ska också inkomma med argumentation som stärker Trumps sak. Yttrerligare inlagor, bland annat från de förra utrikesministrarna John Kerry och Madeleine Albright.
Källa: Appellationsdomstolen United States Courts of Appeals for the Ninth Circuit.
Presidentordern om inreseförbud
• Fredagen den 27 januari skrev USA:s president Donald Trump under en order om regler för flyktingar och resenärer.
• Reglerna ledde till omfattande folkliga protester, både i USA och utomlands, liksom från näringslivet och världsledare.
• Presidentordern skulle innebära att allt flyktingmottagande i USA stoppas i 120 dygn, tills nya regler för flyktingmottagande införs. Därefter var det tänkt att flyktingar som flyr undan religiöst förtryck ska prioriteras. I en intervju har Trump sagt att det framför allt är kristna flyktingar som avses.
• På obestämd tid skulle inga syriska flyktingar att släppas in i USA, eller tills presidenten själv beslutar att de inte längre utgör ett hot mot landets säkerhet.
• Dessutom skulle inga visum att utfärdas under 90 dagar till medborgare från sju överlag muslimska länder: Iran, Irak, Libyen, Somalia, Sudan, Syrien och Jemen.
• Syftet är, enligt Trump, att hålla islamistiska terrorister borta från USA.
LÄS OCKSÅ EU-kommissionär Cecilia Malmström (L): ”Tror inte Trump prioriterar TTIP”
LÄS OCKSÅ Ikea tar ställning mot Trump
LÄS OCKSÅ New York-borna som hoppas på Trump
LÄS OCKSÅ Rostbältet stöttar Trump
LÄS OCKSÅ Extremhögern: ”Trump ett verktyg för oss”
LÄS OCKSÅ Fackens kamp mot Trump
LÄS OCKSÅ ”Trumps väljare är de människor han föraktar” – Vesna Prekopic
LÄS OCKSÅ Fackfientlig blir arbetsmarknadsminister i USA
LÄS OCKSÅ Trumps triumf väcker oro
LÄS OCKSÅ ”Trumpanhängare är inga idioter” – amerikanen Jordin Williams som bor i Sverige
LÄS OCKSÅ Analys: ”USA:s vänster står inför utmaningar” – Anders Eld
LÄS OCKSÅ ”Jävligt oroande på ren svenska” – LO-basen om det amerikanska valet