Nyheter

Efter terrordådet: Få butiker har anmält

En lång rad anmälningar har kommit till Arbetsmiljöverket efter terrordådet på Drottninggatan. Merparten av dem handlar om psykisk chock. Men 75 procent av butikerna längs lastbilens färdväg har inte gjort någon arbetsmiljöanmälan.

Hovra med musen över kartan eller klicka på prickarna för att se några av anmälningarna. Källa: Arbetsmiljöverket Urval: Lena Bäckman, Karl Martinsson, Eva Vaihinen

LÄS OCKSÅ ”Bilderna har etsat sig fast” – Pontus Sund befann sig mitt i terrordådet

Upprivna och panikslagna personer. Människor som mejas ned. Många av de anställda på Drottninggatan i Stockholm vittnar om chock, rädsla och sömnsvårigheter i samband med terrordådet.

Totalt har Arbetsmiljöverket fått in 56 anmälningar som är relaterade till lastbilsattentatet på Drottninggatan då fem personer miste livet och många skadades. En majoritet har undertiteln ”psykisk chock”.

I anmälan från exempelvis Stadium beskrivs att 17 anställda uppvisar symptom i form av psykisk chock och nedstämdhet. Anställda i andra butiker längs gågatan vittnar om samma sak.

Polisen är en annan yrkesgrupp som påverkades starkt. ”Riskområdena var stora, angreppets omfattning var oklart, många skadade och den psykiska påfrestningen var stor för polis på plats. Detta har orsakat sömnbesvär, oro och stressreaktioner.” Arbetsmiljöverket granskar också det faktum att fem poliser som vistades i ett rökfyllt Åhléns under en och en halv timme rökskadades.

LÄS OCKSÅ Vaktbolagets krisberedskap prövades

Bakom de flesta anmälningar döljer sig mer än en person. Anmälningarna omfattar därför ett stort antal anställda i butiker, i tunnelbanan, poliser och vaktbolag som befann sig på och runt gågatan.

Men även yrkeschaufförer, förskolepersonal, lärare och andra som passerade Drottninggatan på arbetstid och blev vittnen till fruktansvärda scener.

Av de cirka 60 butiker som ligger på markplan mellan Olof Palmes gata och Mäster Samuelsgatan, längs de 450 meter som den kapade lastbilen körde, har 15 butiker gjort en arbetsskadeanmälan. Det betyder att bara 25 procent av butikerna gjort anmälan till Arbetsmiljöverket.

Clas Ohlson är en av de butiker på Drottninggatan som inte har gjort någon anmälan till Arbetsmiljöverket efter terrordådet. I ett svar till Arbetet om varför ingen anmälan skickats skriver Niklas Carlsson, informationsansvarig: ”Vi har, precis som du skriver, inte gjort någon anmälan ännu, dock kommer en sådan att skickas in inom kort.”

Enligt anmälningsplikten i paragraf 3 3 a i arbetsmiljölagen är arbetsgivaren skyldig att anmäla ”tillbud som inneburit allvarlig fara för liv och hälsa” inom 48 timmar.

– Varför inte fler anmält är svårt att bedöma. Vissa kanske bara såg en lastbil åka förbi. Det kan hända att arbetsgivaren inte gjort en anmälan på grund av att man själv var chockad, att man glömde eller inte visste, säger Nils Lundwall, på Arbetsmiljöverkets akutgrupp.

För Arbetsmiljöverket är det viktigt att nå även de arbetsgivare som inte anmälde, menar han. Men förtydligar att det är arbetsgivaren som har ansvaret att anmäla.

– Lagtexten är ganska sträng. En arbetsgivare som struntat i att anmäla en allvarlig olycka kan få böter och även fängelse om det senare framkommer att arbetsgivarens försumlighet är orsaken.

Krister Colde, arbetsmiljöombudsman på Handelsanställdas förbund, håller med om att den låga anmälningsgraden är bekymmersam.

– När vi tittar på anmälningar om hot och våld i butiker ser vi att det är mindre än 50 procent av arbetsplatserna som anmäler till arbetsmiljöverket.

De små butiksägarna har ofta inte har en aning om att det finns en anmälningsplikt, tror han.

– Men de stora kedjorna med HR-avdelningar borde ha koll. Det är väldigt konstigt att inte fler av de stora butikskedjorna längs Drottninggatan har anmält, säger han.

Nils Lundwall är en av de inspektörer som efteråt gjort tillsyn på arbetsplatser på Drottninggatan. Han poängterar att arbetsgivaren har ett rehabiliteringsansvar även om symtomen efter traumat visar sig långt efteråt.

– Många kan ha blivit så skärrade att de inte vill gå tillbaka till jobbet. Går man hemma traumatiserad blir det ofta svårare att komma tillbaka. En viktig fråga vi ställer vid inspektion är därför hur man återtagit arbetsplatsen och gjort den till en plats som känns trygg för alla.

På många av de arbetsplatser som anmält vittnar stora grupper av personal om stark psykisk stress. Securitas skriver i sin anmälan att ett 30-tal av deras anställda var inblandade i den traumatiska händelsen och fick akut krisstöd.

Tunnelbanans personal mötte ”skadade människor, chockade människor sökte sig till tunnelbanan för att få skydd ” Alla som vid tillfället tjänstgjorde på T-centralen drabbades, enligt anmälan, på ett eller annat sätt.

I Apoteket Hjärtats anmälan beskrivs situationen som kaotisk: ”Ett antal personer kom in på apoteket för att hämta material för att hjälpa skadade. Några av dem försökte också ”ta sig in bakom receptdiskarna för att hämta receptbelagda läkemedel”.

En av arbetsplatserna, klädbutiken Zara, har anmält att en anställd blivit påkörd av lastbilen, med skador på huvudet och kroppen som följd. Vid anmälningstillfället visste arbetsgivaren ännu inte om den anställda fått bestående men.

Som arbetsgivare måste man vara aktiv i att förmedla hjälpen, förklarar Nils Lundwall.

– Traumatisk chock måste följas upp.

Vid arbetsmiljöverkets inspektioner har fokus legat på rutinerna kring det akuta skedet, hur utrymning och återsamling fungerat, om det fanns första hjälpen och om någon som hade kunskapen att utföra det.

Rutiner som enligt arbetsmiljölagen ska finnas på alla arbetsplatser. Nils Lundwall har också hört sig för om krisberedskap för anställda i chock, hur uppföljningen sett ut.

De arbetsplatser som anmält och som Nils Lundwall har besökt längs Drottninggatan har haft bra beredskap.

– De som anmält har ett systematiskt fungerande arbetsmiljöarbete och känner till anmälningsplikten. Problemet är som sagt de som inte anmäler, de har i regel inte kunskapen. Hur krisberedskapen och personalens eventuella krisstöd sett ut där vet vi ingenting om.

Klicka på kartan för att se den som PDF.

Lagar och regler

Arbetsgivarens anmälningsplikt

• Arbetsgivaren har anmälningsplikt enligt kapitel 3 paragraf 3a (3:3a) i arbetsmiljölagen.

• Arbetsskador och allvarliga tillbud ska anmälas till Arbetsmiljöverket inom 48 timmar. Att anmäla är ett krav både i arbetsmiljöförordningen och i socialförsäkringsbalken. Arbetsplatsolyckor som medfört allvarlig personskada eller dödsfall ska anmälas utan dröjsmål. Samma skyldighet gäller om fler personer drabbats och vid tillbud som har inneburit allvarlig fara för liv och hälsa.

• Arbetsmiljöverket prioriterar de anmälningar som leder till inspektion. Men oavsett om Arbetsmiljöverket vidtar åtgärder eller inte är arbetsgivaren alltid skyldig att utreda vad som hänt och hur rutiner följts.

• Den som är anställd ansvarar inte för att anmäla en arbetsskada utan behöver bara berätta för sin chef vad som har hänt.

Krisstöd

• Alla arbetsplatser, oavsett storlek, ska ha beredskap och rutiner för krisstöd.

• Arbetsgivaren ska veta hur man ska göra för att snabbt få hjälp av sjukvårdspersonal, psykologer eller andra sakkunniga.

• Saknas rutiner för beredskap och krisstöd tala med din närmaste chef. Kontakta skyddsombud eller fackförbund.

Rätt till ersättning för skador

• Den som blivit sjuk till följd av en arbetsskada får sjukpenning. Därutöver finns möjlighet att få viss ersättning från arbetsskadeförsäkringen, för att kompensera långvarig inkomstförlust och vissa omkostnader. Den lagstadgade arbetsskadeförsäkringen omfattar alla även egna företagare och studerande.

• Händelsen på Drottninggatan är att jämställa med ett olycksfall i arbetet, och då prövar AFA Försäkring om det kan vara en arbetsskada enligt kollektivavtalets villkor.

Källa: Arbetsmiljöverket