LO-kvinnor halkar efter

Löneskillnaderna ökar mellan arbetarkvinnor och kvinnor på tjänstemannasidan. Stora kvinnodominerade yrken bland TCO:s och Sacos medlemmar har fått avsevärt högre lönelyft än LO:s kvinnoyrken sedan 2009.  

6 200 kronor mer i månaden. Så stor är skillnaden mellan den genomsnittliga lönen för en kvinna inom tjänstemannaledens vanligaste yrken och motsvarande kvinna inom LO-kollektivet. För en arbetarkvinna motsvarar gapet en 25–procentig lönehöjning. Det visar Arbetets unika sammanställning av löneutvecklingen för kvinnor inom de tio vanligaste kvinnodominerade yrkena på arbetar- respektive tjänstemannasidan.

Kartläggningen visar att klyftan mellan arbetar- och tjänstemannakvinnor har ökat på senare år. Mellan 2005 och 2009 upplevde båda grupperna nästan lika stora ökningar i kronor räknat, vilket innebar att LO-kvinnornas löner steg snabbare mätt i procent. Men efter år 2009 har arbetarkvinnorna haft en påtagligt långsammare löneut-veckling, både räknat i kronor och procent.

Åsa Olli Segendorf är chef för arbetsmarknadsenheten på statliga Konjunkturinstitutet. Hon framhåller olika utbildningsnivåer som huvudorsak till de olika lönelägena mellan kvinnor på arbetar- och tjänstemannasidan. Arbetarkvinnornas starka utveckling under åren före 2009 kopplar hon samman med LO-förbundens satsning i 2007 års avtalsrörelse.

– Forskning har visat att jämställdhetspotterna ledde till att personer inom LO-kollektivets kvinnodominerade sektorer fick högre löneökningar, säger Åsa Olli Segendorf.

Andra studier har visat att flera av de kvinnodominerade yrkena på tjänstemannasidan har haft en bättre löneutveckling än arbetsmarknaden i övrigt. Dit hör bland annat sjuksköterskor och lärare. Det skulle kunna bidra till att förklara den jämförelsevis goda utvecklingen på senare år, då den allmänna löneökningstakten bromsat in.

Men i Arbetets kartläggning avviker inte lönehöjningarna för dessa yrken från genomsnittet för de kvinnodominerade yrkena på TCO:s och Saco:s områden. Högre löner för tjänstemannaledens kvinnor är således inte bara ett resultat av satsningarna på sjuksköterskor och lärare.

De tjugo kvinnodominerade yrken som ingår i sammanställningen samlar nära en miljon kvinnor, vilket är hälften av alla kvinnor på den svenska arbetsmarknaden. LO-utredaren Ulrika Vedin pekar ut tidiga utbildningsval som en viktig förklaring till den höga koncentrationen av kvinnor till vissa yrken.

– Ju tidigare utbildningsvalen görs desto större risk för könsstereotypa val. Det är naturligt, eftersom i yngre åldrar så upplevs inkludering som viktigare, och många drar sig för att hamna i en könsminoritet. När personer får möjlighet att välja senare i livet så tenderar de att välja mindre könssterotypt, säger Ulrika Vedin.

Hon hävdar också att synen på kvinnors arbete skiljer sig åt mellan arbetar- och tjänstemannakollektiven. Något som bidrar till löneskillnaderna mellan de olika grupperna.

– Inom tjänstemannaleden uppfattas och ses yrken vanligtvis som professioner. Medan många kvinnodominerade yrken på arbetarsidan fortfarande ses som uttryck för kvinnors ”kall” till att vara omhändertagande och serviceinriktade. Det leder i sin tur till att arbetarkvinnor har svårare att få acceptans för att de utför professionellt arbete, säger Ulrika Vedin.

LO har som mål att verka för att minska lönegapet mellan arbetare och tjänstemän fram till 2028. Just nu går utvecklingen åt motsatt håll.

LÄS OCKSÅ:

Sjuksköterskor: ”De flesta ligger och skvalpar runt 28 000”

Undersköterskor: ”Det är inte okej att vår tid värderas lägre”