Foto: Yvonne Åsell/TT

ARBETET DEBATT. Det finns skäl att befara att arbetslösheten kommer att stiga i takt med ökande flyktinginvandring. Mot den bakgrunden är det märkligt att Arbetsförmedlingen hittills endast i begränsad omfatt­ning använt möjlig­heten att använda leverantörer av stöd och matchning för att hjälpa dem som befinner sig i utanförskap till arbete, skriver Ulf Lindberg och Marie Silfverstolpe, Almega.

Trots att den öppna arbetslösheten glädjande nog minskat det senaste året, ökar den för lång­tidsarbetslösa – de som står längst bort från arbetsmarknaden. Vid en jämförelse mellan vecka 50 år 2014 och 2015 har antalet personer som varit arbetslösa mer än 12 månader ökat med 6 643 till nära 145 000, vilket finns redovisat i Arbetsförmed­lingens statistik.

Samtidigt finns det skäl att befara att arbetslöshetstalen kommer att fortsätta stiga i takt med ökande flyktinginvandring. Det kommer ställa stora krav på att processen med matchning till jobb förstärks. Alla resurser som samhället kan erbjuda bör därför tas tillvara.

Under våren 2014 introducerades ett nytt program – stöd och matchning – som gav kvali­ficerade leverantörer som uppfyllde de krav som ställdes, chansen att erbjuda sina tjänster till arbetslösa. Det handlar om leverantörer med erfarenhet från omställning i vid bemär­kelse, som ofta använder en metodik som innebär en nära kontakt med den arbetslöse och som där­med kan se till helheten. Väl uppbyggda relationer till lokala arbetsgivare har under­lättat möjligheterna att hitta praktikplatser eller anställningar.

Arbetslöshet innebär stora ekonomiska kostnader för samhället, men givetvis även för den enskilde. Mot den bakgrunden är det märkligt att Arbetsförmedlingen, fortfarande enligt myndighetens egen statistik, hittills endast i begränsad omfatt­ning använt möjlig­heten att använda leverantörer av stöd och matchning för att hjälpa dem som befinner sig i utanförskap till arbete.

Runt om i landet finns nu företag och organisationer som blivit godkända som leveran­tö­rer och har byggt upp verksamhet med lokaler och kvalificerad personal, men allt för få kunder att arbeta med. Det innebär att när det lokala näringslivet ringer och frågar om det finns några personer som de kan erbjuda jobb eller praktik så kan märkligt nog svaret bli nej. Detta samtidigt som Almegas senaste tjänsteindikator visar att många företags till­växt hotas av att det inte går att hitta personal.

Samtidigt är arbetsbelastningen på myndighetens tjänstemän tuff. Arbetssökande får från handläggare höra att de inte kan räkna med något stöd i sitt sökande, då handläggaren har ytterligare 500 arbetslösa att hantera. Och antalet långtidsarbets­lösa ökar.

Ekvationen går helt enkelt inte ihop. Arbetsförmedlingen måste förstås använda den resurs som dessa leverantörer utgör. Men i stället ser vi att jobb- och match­ningsföretag själva tvingas dra ner på sin verksamhet eller helt lämna marknaden, på grund av den osäkerhet som nu råder.

Exempelvis lämnar det världsomspännande och välrenommerade företaget Ingeus Sverige för att de inte bedömer att det finns utvecklingsmöjligheter för verksam­heten här. Ingeus är inte det första och säkerligen inte heller det sista exemplet.

Om Sverige ska kunna uppnå målet om Europas lägsta arbetslöshet måste fler kvalifice­rade leverantörer få verka i större omfattning och inom fler områden. Det bör vara en av huvudpunkterna för arbetsmarknadsminister Ylva Johanssons omryktade översyn av Arbetsförmedlingen.

Ulf Lindberg, näringspolitisk chef Almega
Marie Silfverstolpe, näringspolitisk expert Almega