Finska facket FFC hoppas att Sannfinländarna får en tongivande roll i den nya borgerliga regeringens migrations- och arbetsmarknadspolitik.

– Sannfinländarna ligger nära oss i sin syn på migration och arbetsmarknad, säger Matti Tukianen, näringslivsdirektör på FFC, motsvarande finska LO.

Han säger att facket är för migrationen men att de är restriktiva och inte vill att det kommer fler migranter än i dag.

– Vi har 400 000 arbetslösa i dag och tycker att jobben först och främst ska gå till de finnar som är arbetslösa, säger han.

Fackets krav är att utländska arbetare som kommer till Finland ska ha samma löner och villkor som finska arbetare. Det är en politik som Sannfinländarna också driver.

På flera andra områden sammanfaller FFC:s mål med Sannfinländarnas.

– De vill också ha en hög ersättning vid arbetslöshet och försöka komma åt den gråa arbetsmarknaden, säger Matti Tukianen.

– Vår uppfattning är att partiledningen tycker som oss i många arbetsmarknadsfrågor. Men det är ett spretigt populist parti. Det finns även medlemmar som står långt till höger och de gillar inte facket, fortsätter han.

Det var i går som den nya finska regeringen presenterades. Valet var jämt och det var många spekulationer om vilka partier som skulle ingå.

Valvinnaren, centerns Juha Sipilä, valde att samarbete med Samlingspartiet som är ett konservativt högerparti och Sannfinländarna som är ett populistiskt EU-kritiskt och värdekonservativt parti som vill begränsa invandringen.

I Finland finns inte samma utpräglade blockpolitik som i Sverige. Det är vanligt med uppgörelse över vänster och höger gränserna.

Den förra samlingsregeringen leddes av konservativa Samlingspartiet men Socialdemokraterna SDP hade också en tung post. Det gnisslade dock rejält i samarbetet. Socialdemokraterna hoppades på en plats i regeringen men erbjöds aldrig någon. Enligt SDP:s partiledare föll de på att partiet drev fackliga krav som ”av allt att döma var för hårda för de andra partierna”.

I förhandlingarna om regeringsmakten krävde SDP att regeringsprogrammet skulle innehålla skrivningar om att stoppa den växande ojämlikheten och förbättra jämställdheten.

Innan valet i mitten av april sa flera fackliga företrädare till Arbetet att det var mycket oroliga för att det skulle bli en helt borgerlig regering. De fruktade för Samlingspartiets förslag att göra det lättare att säga upp unga och förskjuta förhandlingar till en lokal nivå.

I dag är tonläget annorlunda.

– Vi har som princip att värdera regeringen efter deras politik och inte efter vilka partier som ingår, säger Matti Tukianen.

Det är oklart hur den nya regeringen kommer att tackla det tuffa läget på arbetsmarknaden.

Årets valvinnare, Centerpartiet, har ett annat program där de vill se upp bred trepartsuppgörelse på arbetsmarknaden och investeringar för att ta sig ur krisen. Sannfinländarna ligger nära FFC och Socialdemokraterna i sin arbetsmarknadspolitik.

Samlingspartiet som tidigare ledde Finland har dock en annan syn. De har inspirerats av svenska före detta finansministern Anders Borg och deklarerat att de vill föra en tajt politik med fortsatta åtstramningar och låga löneökningar.

Vid två tidigare tillfällen i modern tid har Finland letts av enbart borgerliga regeringar.

Det ena gången var under den djupa ekonomiska krisen 1991-1995. Under den perioden beskars fackets möjligheter. Den andra gången var mellan 2007 och 2011. Då hade facket ett bra samarbete med den borgerliga regeringen. Hur det blir denna gång vet ingen.

– Men vi hoppas på det bästa, säger Matti Tukianen.

Läs också:

Finlands val: stimulans eller åtstramningar