Vandringskonst

Hur många trappsteg vi egentligen gått upp- eller nedför under den en och en halv timme långa promenaden vet jag inte. Men när vi återvände till vår utgångspunkt på Södermalms torg vid Slussen kändes det i benen att de var många.

Sammanlagt var vi ett tjugotal personer som följde med i den andra delen av konstnären Elin Wikströms verk ”Två vandringar. Sällskap: Dersu, Madam Thévenot och Eli – Den gamle mannen. Packning: En karta, en baguette och en kundvagn.

Från vandringen med Elin Wikström på väg ned mot Klevgränd via trapporna över Höga stigen. Foto: Thomas Olsson

Från vandringen med Elin Wikström på väg ned mot Klevgränd via trapporna över Höga stigen. Foto: Thomas Olsson

Turen tog oss till platser på östra Södermalm som många av oss inte sett eller i alla fall inte upplevt på det sättet tidigare. Mamsell Josabeths och Harald Lindbergs trappor var nu två av alla dem vi promenerade i under tystnad så att vi kunde koncentrera oss mer på själva gåendet och omgivningen.

En som däremot skulle ha vetat precis hur många trappsteg vi gått är Conny Linder som för några år sedan gav sig själv uppdraget att fotografera och samla in information om dessa trappor. Resultatet av hans samlande, hemsidan ”Östra Södermalms trappor” (www.connylinder.se), är nämligen utgångspunkten för vår promenad.

Elin Wikström. Foto: Thomas Olsson

Elin Wikström. Foto: Thomas Olsson

Elin Wikström använde hans promenadstråk som ett socialt ”readymade”, genom att flytta över dem till ett konstsammanhang och skapade en social situation av dem. Dessutom fanns tre fiktiva medföljare, representerade av text på avlånga papplådor, med på vandringarna. De var hämtade från filmerna Vägvisaren, Borgerskapets diskreta charm och Vägen.

Efter en paus under själva promenaden bröts dock tystnaden för engagerade samtal om det vi just upplevt tillsammans och om platserna som vi fått se på ett nytt sätt.

Thomas Olsson

Arbetet Kultur

Kommentera den här artikeln