Sjuk? En fråga om klass

De yrken som hade högst sjukfrånvaro 2002 låg i topp även 2010. Klasskillnaderna består även om spridningen mellan olika yrken har krympt.

2002 nådde sjukfrånvaron i Sverige en topp. Fram till 2010 föll den månad för månad i obruten följd. Därför pekar alla kurvor nedåt i Försäkringskassans undersökning av sjukskrivning i olika yrken under den här perioden – en totalundersökning där fyra miljoner anställda i åldrarna 19 till 64 år ingår.

Men vissa kurvor faller brantare än andra. Förändringen är störst i de yrken som hade högst sjukfrånvaro 2002, och alltså störst utrymme för förbättring – som regel arbetaryrken med låga krav på utbildning, men hög fysisk belastning. För exempelvis kvinnor i paketeringsarbete inom industrin har dagarna med ersättning från sjukförsäkringen minskat med hela 80 procent. Fyra femtedelar av sjukfrånvaron är alltså utraderad. Bland kvinnliga process- och maskinoperatörer och män i jobb som inte kräver yrkesutbildning var år 2010 en tredjedel av vad den var 2002.

Det kan jämföras med en mycket mer blygsam minskning för militärer (som hade lägst sjukfrånvaro av alla både 2002 och 2010). Eller manliga högre ämbetsmän och politiker, som i snitt hade två dagar med sjukpenning under år 2002 och ungefär en och en halv sjukpenningdag 2010. Noga räknat är minskningen för dem 23 procent.

Högre ämbetsmän och politiker är dock en liten grupp på arbetsmarknaden, mer intressant är hur hälsan utvecklas i yrken med många anställda. Största gruppen i statistiken är vård- och omsorgspersonal, där undersköterskor, personliga assistenter och andra inom Kommunal ingår, totalt 432 000 personer år 2010. Sedan 2002 har kvinnor i de här yrkena minskat sin sjukfrånvaro med 64 procent (från 27 sjukskrivningsdagar per anställd kvinna 2002 till knappt tio dagar 2010). Ändå är kvinnlig vård- och omsorgspersonal fortfarande en grupp med relativt hög sjukfrånvaro.

Trots minskad sjukfrånvaro inom alla yrken kvarstår alltså stora klasskillnader. I toppen av sjukskrivningsstatistiken finns bara LO-yrken: enklare servicejobb, fordonsförare, process- och maskinoperatörer, renhållningsarbetare och byggarbetare. I botten finns alltså militärer och olika akademikergrupper.

– Arbetsmiljön är en förklaring, säger Marie Mulder, analytiker vid Försäkringskassan och författare till den nya rapporten.

– Men troligen är de som har jobb med låga krav på utbildning ofta också personer med sämre hälsa från början. Du ger dig kanske inte på en fyra- eller femårig högskoleutbildning om du har hälsoproblem.

Att den totala sjukfrånvaron har minskat har en rad orsaker, som hårdare villkor för sjukskrivning och nya riktlinjer till läkarna om hur länge patienterna bör vara sjukskrivna vid olika diagnoser.

Men förbättringen i LO-yrkena är delvis en synvilla. Bland de många som sjukskrevs 2002 fanns äldre med svag hälsa som har tvingats byta yrke, eller slagits ut från arbetsmarknaden för gott. Förpackningsarbetarna, vars sjukfrånvaro alltså har minskat till en femtedel, har blivit mycket färre mellan 2002 och 2010. Och bland de anställda som finns kvar i yrket har medelåldern sjunkit med sex år.