Ungdomsavtalen ingen succé

Bara ett fåtal avtal har hittills slutits om yrkesintroduktion för unga inom verkstadsindustrin. Men de ungdomar som omfattats har nästan samtliga fått jobb.

– Vi hoppas att det här sprider sig och blir mer omfattande, säger Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare på IF Metall.

För ett och ett halvt år sedan tecknade IF Metall och Teknikföretagen ett avtal om yrkesintroduktion för unga. Industriföretag kan teckna lokala avtal om att anställa unga utan erfarenhet under maximalt två år ­– med en lön på 75 procent av avtalets lägstalön, mot att de får handledning och utbildning inom yrket.

– Industrin har ett stort behov av att rekrytera unga och det här ger lite bättre möjligheter, säger Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen.

Men avtalet har inte blivit någon succé. Hittills har bara sex eller sju lokala avtal om yrkesintroduktion slutits, enligt uppgifter från IF Metall. Sammanlagt 41 unga har gått i yrkesintroduktion och av dem har 38 fått fast jobb på företaget där de introducerats.

– Det har varit en väldigt blygsam omfattning de här ett och ett halvt åren, men vi tror att det kan få större spridning, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Av de 38 som fått fast jobb har dessutom 35 fått jobb hos samma arbetsgivare, ABB i Karlskrona.

Trots att så få har utnyttjat möjligheten att teckna lokala avtal vill varken IF Metall eller Teknikföretagen se satsningen som ett misslyckade. Även om lönen för de unga är lägre är det ett stort åtagande för företagen att utbilda dem, och det kräver rutiner som tar tid att bygga upp.

– Vi jobbar långsiktigt och målmedvetet med det här för att förhoppningsvis få ut större kvantiteter på sikt, säger Anders Weihe.

I dag presenterade Teknikföretagen och IF Metall ett pilotprojekt som pågår i Gnosjöregionen, där förutom parterna även lokala företag, facket, kommuner och Arbetsförmedlingen ingår.

Med ramavtalet om yrkesintroduktion som grund har en modell tagits fram för hur yrkesintroduktionen ska gå till och kvaliteten säkerställas.

– Vi ser inte det här som en arbetsmarknadsåtgärd som ska stävja ungdomsarbetslösheten utan som ett sätt att få kompetens och säkra tillgången på bra arbetskraft, säger Ingegerd Green, processledare för yrkesåret i Gnosjö.

Modellen som kallas Yrkesåret ska kunna användas i hela Sverige och på sikt även i andra branscher. Den bygger på att fack och arbetsgivare kommer överens om vilken minimikompetens som krävs för att klara ett industrijobb. Yrkesåret ska sedan genom utbildning och handlett arbete leder fram till den kompetensen, och deltagarna får ett certifikat som visar att de nått grundkompetensen och som de kan använda om de vill söka jobb i andra företag.

På fredag startar de första 25 ungdomarna yrkesåret i Gnosjö, och både fack och arbetsgivare hoppas att systemet sprids över landet när det väl prövats.

– Vi har inte riktigt pushat de lokala parterna ute i landet att dra igång med yrkesintroduktionen än. Vi har väntat på att få med det har metodiska arbetssättet som tagits fram i Gnosjö. Nu hoppas vi att det lossnar, säger Ola Asplund, utredningschef på IF Metall.