Lönegapet mellan kvinnor och män ökar inom arbetaryrken – vårdbiträden förlorar stort
Kvinnor tjänar mindre än män i arbetaryrken. På tio är har skillnaderna ökat. Det visar KA:s statistik.
Utvecklingen mot lika villkor går åt fel håll. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män i arbetaryrken har varit de samma i tio år. Kvinnor har 88 procent av männens lön i arbetaryrken. Detta trots att LO satt målet att löneskillnaderna skulle minska.
Mellan vissa yrken har gapet till och med ökat ännu mer. Vårdbiträden är en av Kommunals kvinnodominerade yrkesgrupper, en mansdominerad är vaktmästare. Nu tjänar vårdbiträden 85 procent av vad vaktmästarna gör. För tio år sedan var siffran 93 procent.
Dessa yrkesgrupper jämförs ofta när arbetsgivaren och facket ska avgöra om det finns orättvisa skillnader i lön.
Kvinnor förlorar 5 400 på att jobba deltid
Dessutom arbetar många kvinnor deltid trots att de inte vill det. Nya siffror visar att arbetarkvinnor inom hela LO förlorar 5 400 kronor per månad på att jobba deltid.
Men det finns små ljusglimtar. Undersköterskornas löner har närmat sig industriarbetarnas löner. Det var de grupperna som jämfördes när LO för tio år sedan satte målen om minskade löneklyftor.
Kommunal förklarar detta med den extra lönesatsningen på yrkesutbildade undersköterskor som skedde 2016. Utbildning har alltså i det här fallet bromsat löneskillnaderna.
Men sett till alla arbetare består ändå klyftan mellan kvinnor och män. Och i dag jämför Kommunal undersköterskorna med byggnadsarbetarna – då är dessutom skillnaderna i lön ännu större.
– Det är systematisk diskriminering. Det är ingen fråga som vi som Sveriges största kvinnodominerade fackförbund ska kunna lösa på egen hand. Men det är väldigt svårt för, om vissa får mer så måste andra få mindre, säger Malin Ragnegård, Kommunals ordförande.
Just att undersköterskorna fick mer än andra arbetare handlade undersköterskesatsningen om. Den var också ett undantag på svensk arbetsmarknad.
Satsningen skedde utöver ”märket”, alltså den norm som sätts när fack och arbetsgivare inom industrin avtalar lönehöjningarna.
När den skedde 2016 hade Kommunal stöd av IF Metall som lovade att gå i konflikt för att höja de ”värdediskriminerade” undersköterskorna och ”få bort värdediskriminering utanför industrin”.
Inget stöd för att satsa extra på kvinnolöner
Sedan dess har inte undersköterskesatsningen följts av andra yrkesatsningar. Som det ser ut nu finns inget brett stöd för att manligt dominerade LO-fack ska avstå löneökningar till kvinnligt dominerade fack. Det visar KA:s enkät.
Både IF Metall, GS-facket och Byggnads vänder sig mot frågeställningen:
– På vilket sätt skulle Kommunals medlemmar få mer om vi kräver mindre av våra arbetsgivare? Vi ska inte avstå en enda krona, säger Jonas Sjöberg, ordförande för Byggnads, avdelning Skåne.
En väg till lika lön för kvinnor och män är tarifflöner, som sätts utifrån anställningstid och branschvana. Det förespråkar Transport. Så sätts även lönerför bussförare i Kommunal. Och det är en variant av detta som Kommunal kräver i ett nytt löneavtal i de pågående förhandlingarna med SKR, Sveriges Kommuner och Regioner.
KA:s enkät har besvarats av Byggnads, GS-Facket, Seko, IF Metall, Livs och Transport.