Som deltidare missar Alma pengar för extrapass – så kan EU ge henne högre lön
Deltidsanställda Alma och Tatyana måste jaga extra arbetspass för att kunna försörja sig. I avtalsrörelsen tänker LO-facken slåss för att de ska få bättre betalt för mertid. En oväntad roll i dramat spelas av EU:s domstol.
Alma Hedrén plockar ihop sallad till en kund. Hennes kontrakt är på 20 timmar i veckan men hon jobbar oftast kring 30.
Skivor av avokado och grillad kyckling landar på en bädd av råris och rödkål.
Alma Hedrén snor med flinka fingrar ihop en aptitlig sallad. Ungefär 30 timmar i veckan jobbar hon på salladsrestaurangen i centrala Stockholm.
Men på hennes anställningskontrakt står bara 20 timmar. Resten av arbetstiden är extrapass som hon tackar ja till när kollegor blir sjuka eller vill vara lediga.
Timlönen är samma för mertid som för ordinarie arbetstid.
– Jag tar så mycket extra jag kan. Nu på vintern blir det mer för det är fler som sjukanmäler sig.
Skulle tjäna tusenlappar
Kollegan Tatyana Valencia, som lägger sista handen vid en caesarsallad, är i precis samma situation som Alma. Hon jagar extrapass för att få ihop en rimlig månadslön.
– Många gånger får jag säga nej till kompisarna för att jag ska jobba i stället för att göra det vi hade planerat.
Så ersätts övertid och mertid
Övertid är tid som en heltidsanställd arbetar utöver sin ordinarie arbetstid. Övertidsarbete måste som regel vara beordrat eller godkänt i förväg av arbetsgivaren.
Ersättning för övertid regleras vanligtvis i kollektivavtal och kan avse enkel eller kvalificerad övertid.
Mertid är tid som en deltidsanställd arbetar utöver sin stadgade arbetstid enligt anställningsavtalet. Om arbetstiden överstiger heltidsmåttet räknas det som övertid. Mertid kallas ibland för fyllnadstid.
Mertidsersättning kan ges i form av pengar eller kompledighet. Hittills har arbetsgivaren inte ansetts ha lagstadgad skyldighet att betala mertidsersättning om det inte är reglerat i kollektivavtal eller anställningsavtal. Detta ifrågasätts nu i och med EU-domstolens utslag.
Båda två skulle uppskatta att ha fler timmar på anställningskontraktet. Eller att få mer betalt för extrapassen.
Med samma tillägg för mertid som heltidsanställda får för övertid skulle det en vanlig månad ge dem minst 2 500 kronor extra.
– Det skulle betyda mycket för mig, säger Alma Hedrén.
– Mycket bättre egentligen, säger Tatyana Valencia.
Stora klyftor för ersättning för extrajobb
Rättsliga argument för förändring
När vårens avtalsrörelse drar igång handlar ett av LO-fackens viktigaste krav om just Almas och Tatyanas arbetssituation.
Facket begär högre ersättning för mertid och har fått oväntad draghjälp från EU.
En dom från EU-domstolen i höstas slår nämligen fast att det innebär olaglig diskriminering att ge deltidsanställda lägre ersättning när de jobbar extra än vad heltidsanställda får för övertid.
EU-domen: Lägre ersättning för mertid än övertid är olaglig diskriminering
Domen i EU-domstolen gäller två tyska vårdbiträden. Kvinnorna var anställda på deltid (80 och 40 procent) på en njurklinik.
När de jobbade mer än timmarna på anställningskontraktet fick de enligt kollektivavtalet sin vanliga timlön utan tillägg. Först om de kom över veckoarbetstiden för heltid utgick övertidsersättning. Deras heltidsanställda kollegor fick övertidsersättning för allt extrajobb.
Orättvist, tyckte de två kvinnorna och drev saken till domstol. Till slut prövades målet i EU-domstolen. Domen slår fast att kollektivavtalets utformning innebär diskriminering av deltidsanställda. Det strider mot EU:s direktiv, och kollektivavtalet är därför ogiltigt.
Ett tidigare rättsfall om en pilot i Lufthansa pekar i samma riktning.
Källa: EU-domstolen. Mål nr C184/22 och C185/22.
Domen kan få stor påverkan på svenska kollektivavtal, bedömer arbetsrättsforskaren Erik Sjödin. Han anser att LO-facken har ett bra förhandlingsläge när de gemensamt kräver höjd ersättning för mertid.
– Det finns rättsliga argument för en förändring, konstaterar Erik Sjödin.
Stor skillnad
I många svenska kollektivavtal är mertidsersättning för deltidsanställda lägre än övertidsersättning för heltidsanställda.
En deltidsanställd städare på Almegas avtal får till exempel 12 kronor extra i timmen för mertid, medan en heltidsanställd får 36 kronor för övertid.
För personal i kommunal äldreomsorg är skillnaden ännu större. Och för deltidsanställda i hotell, restauranger och butiker ger mertid inte ett öre mer än den vanliga timlönen (se grafik ovanför).
”Gummisnoddsbemanning”
Detta utnyttjas av arbetsgivare som har satt i system att ha personal anställd på deltidskontrakt med få timmar och låta dem jobba extra när tillfälle ges, hävdar Hotell- och restaurangfackets avtalssekreterare Peggy Nyholm.
– Arbetsgivarna har ”gummisnoddsbemanning” för de vet att de anställda tar alla extratimmar de kan.
Peggy Nyholm menar att de anställda betalar priset för flexibiliteten som är gratis för arbetsgivarna.
Om LO-facken får igenom avtalskravet att höja mertidsersättningen för deltidare till samma nivå som övertid för heltidsanställda får arbetsgivarna incitament att erbjuda sysselsättningsgrad som motsvarar det faktiska behovet.
– Det vore enormt värdefullt. Om våra medlemmar får fler timmar på sitt kontrakt kommer vi ett litet steg närmare att inte ha fattiga arbetare.
Deltidare kan gå till domstol
EU-direktivet om förbud mot diskriminering av deltidsanställda finns i svensk lag sedan 2002.
Hittills har fack och arbetsgivare inte ansett att kollektivavtalens ersättningsnivåer varit diskriminerande.
Men EU-domen ger dem anledning att tänka om, anser Erik Sjödin.
– Om de vill ha kvar lägre ersättning för mertid än för övertid behöver de ha goda argument som motiverar skillnaden, säger han.
Att inte ändra kollektivavtalens regler under vårens förhandlingar medför en risk, menar Erik Sjödin.
– Då kan enskilda gå till domstol och med stöd av lag försöka tvinga fram en ogiltigförklaring av kollektivavtalet.
”Måste skrivas om”
Lena Maier Söderberg, vd och chefsjurist på LO-TCO Rättsskydd, har analyserat EU-domarna.
Hennes bedömning är att reglerna om mertid i flera kollektivavtal måste skrivas om för att leva upp till EU-rättens krav.
I fall där mertid kan beordras på samma sätt som övertid är det ganska enkelt att tillämpa EU-domarna, anser hon. Där är det diskriminerande att ha lägre ersättning för mertid än övertid.
När mertidsarbete är frivilligt blir det mer komplicerat. Frågan är hur frivilligt det är i praktiken.
– En person som är anställd på 25 procent kan i realiteten vara tvingad att tacka ja till extra arbetspass för att försörja sig. Då spelar det mindre roll att det formellt är frivilligt.
Utanför löneutrymmet
Lena Maier Söderberg tolkar EU-domarna så att övertidsersättning är en förmån som deltidsanställda har svårare än heltidsanställda att få del av.
Därmed innebär reglerna en särbehandling. Om den inte kan motiveras med objektiva skäl behöver reglerna ändras.
De extra kostnader som justeringen innebär bör enligt chefsjuristen täckas av arbetsgivarna utanför det löneutrymme man förhandlar om i avtalsrörelsen.
– När vi nu har fått ett förtydligande av vad EU-rätten innebär så har parterna ett ansvar för att avtalen ska vara förenliga med den. Då tycker jag att kostnaden inte borde ta av löneutrymmet.
Om facken inte får igenom sina avtalskrav kan de hjälpa medlemmar som anser sig diskriminerade att driva ärenden i domstol.
– Det får förbunden bestämma, men det är absolut en möjlighet, säger Lena Maier Söderberg.
”Inte diskriminerande”
På arbetsgivarsidan ser man annorlunda på frågan.
Ola Axelsson, förhandlingschef på Svensk Handel, värjer sig mot bilden av att anställda tvingas jaga extra timmar.
– Många tycker det är bra att ha en deltidsanställning. De väljer ibland att arbeta extra timmar när möjligheten erbjuds av arbetsgivaren. Vi tycker det är rimligt att man då har lön som för allt annat arbete.
LO:s gemensamma krav i avtalsrörelsen 2025
- Löneökningar med 4,2 procent.
- Extra pengar till de lägst avlönade.
- Höjd ersättning för mertid – när deltidsanställda arbetar längre än sin ordinarie arbetstid.
De tolv förbund som deltar i LO-samordningen (alla utom Transport) är skyldiga att ställa upp med sympatiåtgärder för att stödja förbund som har svårt att driva igenom de gemensamma kraven.
Ola Axelsson anser inte att EU-domen, som handlar om två tyska vårdbiträden, innebär att kollektivavtalet för butiksanställda i Sverige måste skrivas om.
Han är skeptisk till det väntade kravet från Handels och övriga LO-fack att höja mertidsersättningen.
– Det finns bättre sätt att använda löneutrymmet på.
Hur ser du på risken att någon tar mertidsfrågan till domstol?
– Det finns alltid en risk att hamna i en domstolsprocess, men vår bedömning är att våra avtal inte innehåller diskriminerande regler. Det är vi trygga med.
Kommunal först ut
Kommunal var det första LO-facket som lämnade över avtalskrav på höjd mertidsersättning.
Arbetsgivarna i Sveriges Kommuner och Regioner fick kraven på sitt bord strax före jul.
Efter nyår är det dags för fler fackförbund att börja förhandla.
Från 1 april ska nya kollektivavtal gälla för Handels, Kommunal, HRF och många andra.
