Vad är en vejp?

Det är ett annat namn för elektroniska cigaretter. Även kallade e-cigg, vapes eller vaporizers. De drivs av batterier och innehåller en vätska med bland annat nikotin och smakämnen. När vätskan hettas upp blir den ånga som man andas ner i lungorna. Det finns både vejps med och utan nikotin.

Får man vejpa på jobbet?

Innehåller vejpen nikotin är svaret solklart nej, enligt Arbetsmiljöverket. Då utsätter du nämligen dina arbetskamrater för skadlig rök, så kallad passiv rökning, enligt Arbetsmiljöverkets föreskrift om hygieniska gränsvärden. Det spelar ingen roll om utsläppet av farlighet är mindre än för ”vanliga” cigaretter. Om det finns rökrum eller rökrutor så kan man dock röka där. Men gäller det en nikotinfri vejp är det inte ett lika glasklart nej-svar. 

Så vad gäller då?

I den nya tobakslagen från 2018, som även gäller olika former av vejps, står att chefen ansvarar för att arbetstagaren inte mot sin vilja utsätts för tobaksrök och liknande, exempelvis vejps. Det finns också regler i arbetsmiljölagen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsplatsens utformning som säger att man ska undvika försämring av luftkvaliteten. Även om vejpen luktar gott försämrar den luftkvaliteten ur ett arbetsmiljöperspektiv. Men det gör även exempelvis parfym, så var gränsen går är inte helt tydligt. Och på vejpfronten saknas vägledande domar.

Vad gör man om vejpandet sker mot ens vilja men chefen inte gör något? 

Då kan man kontakta sitt skyddsombud eller någon facklig på arbetsplatsen för att få hjälp med att driva frågan.

Men om alla på jobbet tycker det är okej?

Om man är en liten arbetsplats och alla tycker det är härligt med vejping – och den är nikotinfri – så bör det vara okej, enligt Fredrik Haux, expert på luftkvalitet på Arbetsmiljöverket. Men det förutsätter att ingen på arbetsplatsen har någon invändning mot ångorna.

Finns det några specialregler för vissa arbetsplatser?

Ja. I tobakslagen listas platser där rökning alltid är förbjudet, så även för anställda. Platserna är bland annat hälso- och sjukvård, skola, barnomsorg, i kollektivtrafiken, på restauranger, barer och kaféer. 

Källa: Fredrik Haux, expert på luftkvalitet på Arbetsmiljöverket och Hjärt-lungfonden.