2014 flydde syriern Muntaser Al Akraa till Sverige i en liten båt över Medelhavet. Målet var att skaffa ett tryggare liv för sina tre barn barn. Familjen kom några månader senare via ambassaden i Egypten. Hans fru var hälsoinspektör i Syrien, men har jobbat som elevassistent i Sverige och utbildar sig nu på universitet.

Vad tänker du om Sverigedemokraternas krav?  

– Jag tänker på alla barn som skulle drabbas. Jag själv kom hit med min fru och våra barn när de bara var i förskoleåldern. Nu har det gått tio år och de två äldsta går i högstadiet. De har sina liv och sin framtid här i Sverige. Jag är svensk medborgare, det här är vårt hemland nu och jag skulle inte tveka att försvara Sverige.  

En medelålders man med kort grått hår och en randig skjorta framför en enkel bakgrund.
– Jag är svensk medborgare, det här är vårt hemland nu och jag skulle inte tveka att försvara Sverige., säger Muntaser Al Akraa.

Du jobbar som teknisk säljare på ett hissföretag i småländska Alvesta. Hur hamnade du där?  

– Först kom vi till Kristinehamn och där läste jag svenska. Sedan fick jag praktik i Degerfors. Men eftersom jag hade erfarenhet från hissföretag i Syrien och Egypten, där jag också har arbetat, sökte jag jobb i Alvesta. Det kallas faktiskt för Sveriges hisstad.  

Och det fick du?  

– Ja. Vi kände ingen, men sakta har vi byggt upp en vardag. Man måste kämpa hårt för att etablera sig på arbetsmarknaden i ett nytt land, med ett nytt språk. Det är omänskligt att kräva att människor ska starta om så vart tionde år. Nu vill vi bara leva lugnt, jobba och uppfostra våra barn till goda medborgare.  

Har du kunnat besöka Syrien sedan du lämnade landet 2014?  

– Vi fick vänta nio år, men sedan har vi varit tillbaka. Vi har all vår släkt kvar i Syrien. Men just nu är läget väldigt osäkert. Familjer har splittrats för att man politiskt tänker olika, det är djupa sår, jobbmöjligheterna är få, ekonomin svår, lönerna låga och landet sargat. Syrien kommer att behöva mycket stöd från omvärlden för att kunna återuppbyggas.