Lyssna på Stine Christopherson i Arbetets podd Från Golvet

En chef och en hr-specialist på Attendo har tidigare dömts för brott mot meddelarfrihet i både tingsrätten och hovrätten. Orsaken var att de gav en skriftlig varning till vårdbiträdet Stine Christophersen efter att hon hade slagit larm i media under pandemin, något som just nu skildras i biofilmen Så länge hjärtat kan slå, skriver Kommunalarbetaren.

Domen överklagades av chefernas advokater till högsta instans. I dag meddelade Högsta domstolen att de håller med om att den skriftliga varningen utgör ett brott mot meddelarfriheten.  

Detta är första gången brott mot meddelarfrihet prövats inom den här typen av privata verksamheter, som finansieras med offentliga medel. I framtiden kommer domstolar att utgå ifrån Stine-domen när de ska fatta beslut i liknande fall. 

”Skickar en signal”

Men vad betyder detta för vårdpersonal som vill berätta om sina arbetsvillkor? Svaret är att det nu har blivit tydligare när en skriftlig varning är otillåten, och framför allt när den är brottslig, enligt Nils Funcke, expert inom yttrandefrihet. 

– Detta blir en signal till alla privata arbetsgivare inom vård, skola och omsorg att man inte får göra så här. Detta stärker meddelarfriheten också för kommunalt anställda. Jag hoppas att detta blir en korrigering av ett beteende som inte hör hemma på svensk arbetsmarknad, säger han. 

Men chefer kommer fortfarande kunna ge skriftliga varningar, tillägger Nils Funcke.  

– Arbetsgivaren har möjlighet att dela ut varningar även i fortsättningen, men då får det ske på grund av att personen har misskött sitt arbete. I det här fallet var det en grov kränkning av Stines yttrandefrihet, säger han.  

Artikeln är tidigare publicerad i Kommunalarbetaren som tillsammans med Arbetet och fem andra titlar ingår i LO Mediehus.