Joe Biden gick till val 2020 på att bli den mest fackföreningsvänliga presidenten någonsin. Han gick som första amerikanska president någonsin strejkvakt när bilarbetarfacket UAW strejkade i Michigan, och fyllde sin regering med ministrar med positiv inställning till facken. 

Efter Donald Trumps valseger i förra veckan väntar en tvärvändning. 

– Konsekvenserna kan bli svåra för facken, säger Robert Bruno, professor i arbetsmarknadsstudier vid University of Illinois i Chicago. 

– Trump har varit en motståndare till fackföreningar genom hela sin karriär, och han omger sig med personer från Wall Street som helst vill ha fackfria arbetsplatser. 

Förbjuda fackförbund

Donald Trump väntas försöka luckra upp regler för säkerhet på jobbet, försvåra för gig-arbetare att stärka sina rättigheter och riva upp flera av Biden-regeringens initiativ som gjort det lättare för arbetare att gå med i facket. Ledande rådgivare till Trump vill förbjuda fackförbund som representerar offentliganställda. 

– Möjligheten att med politiska medel skapa en rättvisare arbetsmarknad som skyddar arbetares rättigheter riskerar att falla isär, säger Robert Bruno. 

De amerikanska facken storsatsade på att få Kamala Harris vald till president. De bidrog med motsvarande 430 miljoner kronor till Harris kampanj och satsade även stort på att övertyga både egna medlemmar och icke-fackanslutna arbetare.

En person i blå kostym och glasögon står med armarna i kors utomhus i en grönskande miljö.
– Möjligheten att med politiska medel skapa en rättvisare arbetsmarknad som skyddar arbetares rättigheter riskerar att falla isär, säger Robert Bruno. 

Majoritet för Harris

55 procent av de fackanslutna hushållen röstade på Harris, jämfört med 43 procent på Trump – ungefär samma segermarginal som Joe Biden hade 2020. Men bara omkring 10 procent av privatanställda arbetare är fackmedlemmar, och arbetare som inte är anslutna till facket röstade med stor marginal för Trump.

Efter valet har amerikanska fack kritiserat vad de ser som ett otillräckligt fokus på arbetares situation i Kamala Harris valkampanj. Jimmy Williams, ordförande för målarfacket IUOAT skrev på X dagen efter valet att Demokraterna inte hade ett tydligt budskap om varför arbetarväljare ska rösta på dem, ”utöver att de inte är Donald Trump”. 

”De misslyckades med att ta upp inflationen, och sa att den inte är ett stort problem, och att den smärta som arbetare känner just nu inte är verklig”, skrev Williams. 

Ny energi av maktskiftet

Trots det stora bakslag som Trumps seger innebär finns också möjligheten att amerikanska fackföreningar får ny energi av maktskiftet, menar Robert Bruno.

– Facken kan bli mer stridbara och rannsaka sig själva kring hur de bättre ska nå ut till arbetare. Historiskt har facken i USA vuxit sig starkare i tider som präglats av aktivism, säger Robert Bruno.

– Extremism tenderar att skapa motreaktioner, vilket inte är en önskvärd konsekvens för Republikanerna. De vill hellre se en svag och försiktig fackföreningsrörelse än en som är rasande och mobiliserad på grund av extrema attacker mot facklig organisering, säger Robert Bruno. 

Amerikanska facken och presidentvalet

AFL-CIO, ”USA:s LO” som representerar 60 fackförbund med över 12,5 miljoner medlemmar stöttade Demokraternas kandidat Kamala Harris i presidentvalet. 

Närmare 40 fackförbund gick också ut med sitt stöd till Harris, däribland bilarbetarfacket United Auto Workers, lärarfacket American Federation of Teachers och stålarbetarna United Steelworkers. 

Donald Trump fick stöd av polisfacket The Fraternal Order of Police.

Vissa fack valde att inte stötta någon kandidat i valet, däribland Teamsters, med 1,3 miljoner medlemmar som bland annat arbetar som lastbilschaufförer och lagerarbetare. Teamsters ordförande Sean O’Brien höll tal på Republikanernas konvent inför valet.

AFL-CIO rapporterade att 64 procent av medlemmarna stöttade Harris, medan 19 procent valde Trump.