Susanne Vultejus, 64 år, gick i pension för 1,5 år sedan. Då lämnade hon jobbet som sjuksköterska på en avdelning som flera års tid hade präglats av många uppsägningar utan att det anställdes i tillräckligt hög takt. Till slut orkade hon inte ”slitet på jobbet”.

– Jag skulle göra tre sjuksköterskors arbete, och det ställde jag bara inte upp på. Då tappade jag helt tilliten för de högre cheferna, säger Susanne Vultejus. 

Impulsivt beslut

Det var ett ganska impulsivt beslut, säger Susanne Vultejus. Nu får hon ut en pension på runt 14 000 kronor i månaden, före skatt. Hade hon jobbat tills hon var 65 år, som är riktåldern för hennes generation räknar hon med att den summan hade legat på mellan 23 000 och 25 000. 

– Det hade ekonomiskt varit omöjligt att gå tidigare om jag inte hade levt med min man, säger Susanne Vultejus. 

En färsk rapport från TCO, tjänstemännens centralorganisation, där bland andra Vårdförbundet ingår, visar att fler kvinnor än män planerar att lämna arbetslivet i förtid. 

Riktålder

Riktålder är en pensionsålder som tar hänsyn till den ökande medellivslängden i Sverige. Riktåldern styr vid vilken ålder du kan få de olika delarna inom den allmänna pensionen. 

Den lägsta åldern för att ta ut allmän pension är, med vissa undantag, tre år före riktåldern. 

Riktåldern fastställs och beslutas varje år men används först sex år senare. 

Riksdagen har beslutat att riktåldern för åren 2020 – 2024 är 67 år, vilket i praktiken tillämpas under åren 2026 – 2030. 

Källa: Pensionsmyndigheten 

Dålig arbetsmiljö och hög arbetsbelastning är vanliga skäl till att tjänstemän planerar att gå i pension tidigare. 

Att kvinnor är överrepresenterade beror på att de i högre utsträckning än män jobbar på ställen där det finns brister i arbetsmiljön, som i vård, skola och omsorg, enligt TCO:s rapport. 

De riskerar därför bli dubbelt drabbade: Både av en dålig arbetsmiljö, som gör att många inte orkar jobba till den så kallade riktåldern, och en tuff ekonomisk situation som blir följden av en tidig pensionering.

”Ofta kört över mina gränser”

– Jag tror att jag ofta har kört över mina gränser. Och att jag i stället för att snacka med chefen om att jag är utsliten har sagt upp mig och börjat på ett nytt ställe, i hopp om att det blir bättre där, säger Susanne Vultejus. 

För henne är det tydligt vad som behövs för att få fler att orka och vilja jobba längre: Mer bemanning, högre lön och kortare arbetstider. 

Enligt Susanne Vultejus är det vanligt att man inte orkar ”vara kvar på golvet” för att det för stressigt.

– Många sjuksköterskor kör hela tiden över sina gränser. De gör hela tiden mer än vad de orkar.

”Vet inte var man bor längre”

Hon exemplifierar: Att behöva jobba för två när någon blir sjuk, bli vrålstressad, köra på i ett och när man går hem känna sig främmande för ”världen utanför”. 

– Man bara kör och sedan ska man gå hem och då vet man inte var man bor, hur man kom dit. Var det med cykel? Bil? Det har hänt otaliga gånger. Det är märkligt och obehagligt. 

TCO konstaterar i rapporten att arbetsmiljön har en nyckelroll och måste tas på större allvar av arbetsgivare för att fler ska kunna jobba till riktåldern. Organisationen anser att extra fokus bör läggas på yrken inom vård, skola och omsorg i offentlig sektor. 

TCO:s förslag för att fler ska orka och vilja jobba längre 

  • Förbättra arbetsmiljön, särskilt för yrken inom vård, skola och omsorg i offentlig sektor. 
  • Erbjud goda möjligheter till kompetensutveckling och omställning genom hela arbetslivet, och en ökad flexibilitet gällande arbetstider.
  • Motverka åldersdiskriminering, särskilt vid rekrytering.
  • Höj pensionsavgifterna och nivån på pensionsrätterna, från nuvarande 17,21 procent av inkomsten till 18,5 procent.