De lönekrav som facken inom industrin presenterade på måndagen, och som LO:s styrelse genast ställde sig bakom, fick beska kommentarer från industrins arbetsgivare.

Teknikföretagens förhandlingschef Tomas Undin pekar på att löneökningar på 4,2 procent skulle innebära de högsta sedan Industriavtalet kom till för snart 30 år sedan.

– Det skvallrar om en bild av ekonomin som inte delas av någon annan seriös bedömare, säger Tomas Undin.

”Orolig omvärld”

Han hänvisar till att den ekonomiska utvecklingen väntas bli svag och att framtiden är svår att förutspå i en orolig omvärld.

Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf tycker fackens bud är ”bekymmersamt högt” och varnar för att det kommer att dämpa tillväxt och sysselsättning.  Han tror att produktiviteten kommer att utvecklas sämre än vad facken räknar med.

– Det är då motsägelsefullt att facken samtidigt ställer krav på arbetstidsförkortning, som skulle hämma produktivitetsutvecklingen i våra medlemsföretag, fortsätter Per Widolf.

”Avspeglar inte verkligheten”

Grafiska Företagens förhandlingschef Anna Freij anser inte att fackens lönekrav avspeglar verkligheten i hennes bransch.

– Vår senaste konjunkturindikator visar på dystrare framtidsutsikter, säger hon.

Anna Vargö, förhandlingschef på Gröna arbetsgivare, vänder sig även mot den låglönesatsning som facken kräver.
– Dels bidrar det till att öka företagens lönekostnader, dels höjs trösklarna för dem som vill in på arbetsmarknaden, säger hon.

För IF Metalls ordförande Marie Nilsson var arbetsgivarnas kritik väntad. Hon tar den med ro.

– Vi är alltid måttfulla. Vi har gjort helhetsbedömningen att det här är en nivå som Sverige klarar av, sa hon då avtalskraven presenterades.