Kortare arbetstid splittrar LO: ”Inte tillräckligt”

Seko vill se skarpa krav på arbetstidsförkortning. Något övriga förbund inte kunnat enas om.

– Vår uppfattning är att LO-kongressen tydligt tog ställning för att arbetstidsmåttet måste sänkas. Vår uppfattning är dessutom att det arbetet bör påbörjas här och nu. Det finns ingen tid att vänta, skriver Sekos ordförande, Gabriella Lavecchia i ett sms till Arbetet.

Vill ha skarpa krav på kortare arbetstid

– Vi tycker inte att förslaget som lämnades till LO:s representantskap är tillräckligt och att det dryga halvår vi haft på oss sedan kongressen borde ha kunnat leda till ett annat resultat, fortsätter hon.
 
Om det innebär att förbundet helt ställer sig utanför den så kallade LO-samordningen är oklart.
 
– Det innebär att vi hade en annan uppfattning där vi tycker att arbetstidsfrågan skulle ha funnits med i kraven redan nu. Men det innebär inte automatiskt att vi med detta säger att vi ska stå utanför samordningen. Den frågan kommer vi att diskutera internt och ytterst är det en fråga för vår styrelse att ta ställning till.

Arbetstiden ska utredas

Det gemensamma beslutet från de övriga 12 förbunden är att arbetstidsfrågan ska hanteras i en utredning. Frågor som behöver besvaras är på vilket sätt arbetstiden ska förkortas, hur mycket, och om det ska ske genom att LO-förbunden förhandlar var för sig eller gemensamt. ”Det går inte att hafsa iväg”, enligt LO:s avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

– Ju mer man tittar på frågan om kortare arbetstid, ju mer inser man hur komplex den är, säger Marie Nilsson, ordförande för IF Metall, som har drivit krav på arbetstidsförkortning i 30 år.

– Det finns flera sätt att förkorta arbetstiden, från kortare veckoarbetstid till mer semester. Och olika förbund har olika verklighet att utgå från. Vi var inte redo att driva gemensamma krav på arbetstidsförkortning redan nu, säger Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Men att utreda är en dålig idé, tycker Gabriella Lavecchia från Seko.

– Den utredningen hade man ju i så fall kunnat tillsätta direkt efter LO-kongressen så att den hade kunnat vara klar nu. Vi tappar tid helt i onödan, samtidigt som våra medlemmar förväntar sig att vi levererar på detta område, skriver hon till Arbetet.

Låglönesatsning och mer betalt för mertid

Trots splittringen anser LO:s ordförande, Johan Lindholm, att förbunden är överens.

– Samordningen är ett styrkebesked, säger han.

Det handlar bland annat om att man är överens om en låglönesatsning och krav på högre ersättning för mertid, alltså övertid för deltidsanställda.

Handels ordförande Linda Palmetzhofer är särskilt glad för mertidskravet, som är extra angelägen för avtalsområden där många arbetar ofrivillig deltid.

– Det är en jätteviktig fråga för bland annat butiksanställda. Många deltidsanställda tvingas ständigt jaga fler timmar. Kanske för att arbetsgivarna har för slimmad organisation eller för dålig bemanningsplanering. Om ersättningen för mertid blir högre ökar arbetsgivarnas drivkraft att ge de anställda fler timmar på kontraktet, säger Linda Palmetzhofer.

Viktigt för Kommunal

Inte bara inom handeln, utan även bland Kommunals medlemmar är det vanligt att arbetsgivaren använder deltidsanställda som ett billigt sätt att anpassa personalstyrkans storlek uppåt och nedåt.

Kommunals ordförande Malin Ragnegård nämner personlig assistans och hushållsnära tjänster som branscher där arbetsgivare har satt i system att låta deltidsanställda jaga extra arbetstimmar, så kallad mertid, för att kunna försörja sig.

– Nu är vi överens i LO om att mertid ska kosta mer för arbetsgivarna. Frågan är uppe på dagordningen efter domarna i EU-domstolen om diskriminering av deltidsanställda, och vi ser ett fönster för att driva den.

Arbetsgivarna kritiska

På arbetsgivarsidan är man som vanligt kritisk till att LO-förbunden kräver extra satsning på de lägsta lönerna. Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef på Almega, är upprörd.

– Vilken verklighet lever facken i? Arbetslösheten är 8,5 procent och varslen duggar tätt. Att i det läget kräva att Sveriges redan höga lägstalöner ska höjas ytterligare kommer bara göra det ännu svårare att få ett jobb för dem som står utanför arbetsmarknaden, säger Stefan Koskinen.

Samordning trots Seko

Den avtalsrörelse som nu har inletts underlättas av att LO-förbunden är samordnade, bedömer Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

– Det är alltid bra om samtliga LO-förbund är med. Men personligen tror jag inte det har någon större betydelse att Seko nu står utanför.

I den förra avtalsrörelsen behövdes medling i fem fall där fack och arbetsgivare var oense om LO:s låglönesatsning.

– Låglönesatsningen blir komplicerad att hantera även den här gången. Å andra sidan, LO gör alltid en låglönesatsning och det brukar gå att lösa.