Dom kan ge högre lön till de som jobbar deltid
Två tyska vårdbiträden som arbetade deltid anmälde att de inte fick övertidsersättning. EU-domstolen valde att ta upp fallet och gav dem rätt. Domen kan påverka svenska avtal, säger Erik Sjödin, docent och forskare i arbetsrätt.
EU-domstolen fick frågan i en tvist om två tyska vårdbiträden som jobbade deltid men inte fick rätt till övertidsersättning. De hänvisade till det så kallade deltidsdirektivet som inte tillåter diskriminering av deltidsanställda, skriver Kommunalarbetaren.
– Den här domen borde påverka de svenska kollektivavtalen, säger Erik Sjödin, docent vid Stockholms universitet och forskare i arbetsrätt.
Varken Kommunal eller arbetsgivarna, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) vill kommentera domen närmare. Domen analyseras, är beskedet från båda håll.
Den som jobbar deltid får inte ha sämre löne- och anställningsvillkor än den som jobbar heltid, enligt den svenska lagen om förbud mot diskriminering av deltidsanställda och EU:s deltidsdirektiv. Om det inte finns sakliga skäl.
Precis det här uppmärksammade vårdbiträdena i Tyskland som alltså inte fick övertidsersättning förrän de arbetat över heltidsmåttet i det tyska kollektivavtalet, på 38,5 timmar/vecka.
Domstolen kom fram till att det inte finns sakliga skäl för att de som deltidsanställda inte skulle ha rätt till övertidsersättning.
Billigare med mertid
I Kommunals avtal får deltidsanställda som jobbar över en ersättning för fyllnadstid (som det heter i SKR-avtalet) eller mertid (avtalen med Vårdföretagarna), upp till heltidsmåttet. En ersättning som är lägre än övertidsersättning.
För en kommun- eller regionanställd som till exempel jobbar tre timmar över, innebär det enligt vårt räkneexempel över 350 kronor mindre i ersättning för en deltidsanställd (se faktaruta). Skillnaden är något mindre på den privata sidan.
– I grunden är det billigare för arbetsgivaren att använda någon som jobbar mertid än någon som jobbar övertid, säger Erik Sjödin.
Räkneexemplen är gjorda utifrån en månadslön på 25 000 kronor och tre timmars övertidsarbete. I SKR-avtalet kallas det fyllnadstid, i Vårdföretagarnas avtal mertid.
SKR-avtalet:
- Heltidsanställd, enkel övertid 2 timmar plus 1 timme kvalificerad övertid ger sammanlagt 909 kronor i ersättning.
- Deltidsanställd (75 procent) får ersättning för fyllnadstid i tre timmar och får sammanlagt 545 kronor i ersättning.
Vårdföretagarnas avtal (personlig assistans):
- Heltidsanställd, två timmar med lägre ersättning plus en timme med högre, ger sammanlagt 879 kronor.
- Deltidsanställd (75 procent) får ersättning för mertid i tre timmar och får sammanlagt 537 kronor i ersättning.
Kommunal hade uppe frågan i den senaste avtalsrörelsen med SKR men fick nej. Det var innan den här domen hade kommit men sedan tidigare finns en annan dom som rör piloter, även det i Tyskland, och domstolen kom fram till samma sak där. Det fanns inga skäl att ge lägre ersättning till en deltidsanställd.
– Min uppfattning är att utifrån lagen om förbud mot diskriminering av deltidsanställda borde man kunna kräva övertidsersättning i stället för mertidsersättning. Men inget händer om ingen hävdar sin rätt, säger Erik Sjödin.
Kan bli som dygnsvilan
Det var först när en ambulanssjukvårdare i Sverige anmälde till EU-kommissionen som det blev fart på regering, fack och arbetsgivare i frågan om dygnsvila.
En liknande utveckling skulle det kunna bli i deltidsfrågan, tror Erik Sjödin. Att en deltidsanställd i Sverige anmäler avtalet till EU-kommissionen, om inte fack och arbetsgivare lyckas komma överens innan dess.
– Jag gissar det. Sen är den här regleringen inte lika skarp som arbetstidsdirektivet.
På vilket sätt?
– Det finns lite mer gråzoner i deltidsdirektivet än i arbetstidsdirektivet, säger Erik Sjödin.
Artikeln är tidigare publicerad i Kommunalarbetaren som tillsammans med Arbetet och fem andra titlar ingår i LO Mediehus.