Tjänstemän på Spotify får inte arbeta nattetid. Trots företagets idoga försök att runda arbetstidslagen slår Kammarrätten fast att det inte finns någon anledning att göra avsteg från arbetstidslagen. 

I Sverige råder i princip förbud mot nattarbete, bland annat på grund av hur hälsoskadligt det är. Det finns omfattande forskning på området som visar på de hälsorisker det medför.

Ordningen i Sverige är därför att det antingen nyttoprövas eller regleras via kollektivavtal. 

Spotify besvikna

Men Spotify har inget kollektivavtal och vill inte tänka något heller. Så med anledning av Kammarrättens beslut så kommer streamingjätten  att flytta ”delar av de 250” anställda utomlands.

HR-chef Katarina Berg beklagar beslutet och låter meddela att Spotify framöver kommer att rekrytera ingenjörer utomlands. Företagarnas arbetsrättsliga expert Lise-Lotte Argulander tycker det är omodernt. 

Högerlutande skribenter och tyckare är galna. Sossarnas regeringsunderlag Centerpartiet likaså. Ska det få gå till så här? Svensk arbetsmarknad och Spotify som tjänst riskerar att haverera om våra arbetsgivare inte får ha anställda i tjänst mellan midnatt och fem på morgonen.

Man kan förstås fråga sig varför ett företag som Spotify prompt måste hålla sina anställda vakna på natten. Det kanske de måste, sett till att tjänsten nyttjas i hela världen och detta kräver beredskap.

Teckna kollektivavtal

Alternativet är att, likt nyhetsbyråer anställa i en annan tidszon som jobbar när det är natt i Europa. Då slipper enskilda anställda arbeta nattetid. Utöver detta är det svårt att kombinera med familjeliv.

Redan nu kämpar de som arbetar i samhällsbärande yrken med vardagen i Sverige. Nattöppen förskola finns till exempel inte tillgängligt för alla som behöver det. 

Men vill Spotify verkligen ha anställda som jobbar i den svenska natten så kan man, som sagt, teckna kollektivavtal och förhandla med en facklig part. Spotify vägrar och kan således inte åtnjuta den flexibilitet ett avtal medför. 

Men ett kollektivavtal är inte bara arbetstider och löner. Det är också ett löfte att ställa upp på den demokratiska praxis som innebär att anställdas villkor regleras och att de har medbestämmanderätt. 

Handlar inte om nattarbete

Ett avsteg från arbetstidslagen kräver alltså medbestämmande för en facklig part. Och det är ju där skon klämmer för både Spotify och arbetsgivarnas medlöpare.

De hatar tanken på att löntagare ska kunna säga ifrån eller sätta emot när en chef bestämmer något. Helst ska anställda stå med mössan i hand varje dag och var tacksamma för att de ens arbetar.  

Arbetsgivarna ska, enligt deras logik, skyddas och främjas och ses som värdeskapare. Löntagarna ses som kostnadsposter. En stor ideologisk skillnad i både synen på arbete och människan i relation till marknaden mellan höger och vänster. 

I stället för att organisera arbetsmarknaden med kollektivavtal och tvåpartsmodell ska tech-jättar få löpa fritt. Alternativet målas upp som föråldrat sabotage. 

Men detta handlar inte om Företagarnas, Timbros och Spotifys vilja att behålla en handfull ingenjörer i Sverige. Inte heller är det så att svensk arbetstidslag är ett större hinder än vad det är ett skydd. Det handlar om makten.

Underminerar svensk praxis

Det kritiker har rätt i är att kampen för kollektivavtalet inte enbart handlar om den svaga individen. Facken ser absolut efter principer för att få och bibehålla den makt man besitter. 

Om arbetsgivare likt Spotify vägrar både lag och kollektivavtal blir svenska löntagare i princip livegna. 

Det som skaver är alltså att arbetsgivarna inte har full makt och slipper samverkar och ob- och skiftersättningar. 

Företagarna borde som intresseorganisation tvärtom stå upp för den svenska kollektivavtalsmodellen som skapat både lugn och ordning och reda på arbetsmarknaden. I stället väljer man att attackera de fungerande verktyg som finns för att kunna erbjuda just flexibilitet.

Att Sverige har ett skydd mot att arbete som inte är samhällsbärande nattetid är viktigt, inte minst på arbetsplatser där kollektivavtal inte finns på plats. I stället för att hitta en väg fram krokar arbetarfientliga krafter nu arm i ett försök att återinrätta arbetsgivarnas envälde. 

Det om något hotar konkurrenskraft, tillväxt och svensk arbetsmarknad.