Tillväxt; var det inte det som finansministern sade är målet med nästa års budget? Hon måste ha ljugit för annars har hon glömt bort grundkursen i nationalekonomi.

För någon med grundläggande kunskaper inom nationalekonomi står det nämligen klart att regeringens budget för nästa år inte är en bra budget för ekonomisk tillväxt. Ifall att finansministern har glömt bort grundkursen hade hon kunnat fråga statens egen expertmyndighet Konjunkturinstitutet, KI, om råd.

Minskad tillväxt

KI har konstaterat att det klart bästa sättet att uppnå ekonomisk tillväxt är att öka offentlig konsumtion inom exempelvisvälfärden och offentliga investeringar inom exempelvis infrastruktur.

KI slår fast att skattesänkningar på arbetsinkomster fungerar betydligt sämre och skattesänkningar på kapital, som på ISK, fungerar inte alls. Det är ingenting konstigt. Finansministern, minns du grundkursen?

I grundkursen får man lära sig att om staten gör det mer lönsamt att spara, som nu när regeringen ska göra de första 300 000 kronorna i ISK skattefria, kommer fler att spara istället för att konsumera. Att göra sparande i ISK skattefritt är alltså ett sätt att få människor att konsumera mindre och då minskar tillväxten.

I det svaga konjunkturläge som Sverige befinner sig i nu med en mycket hög arbetslöshet är det lätt att inse att skattelättnader på sparande är helt fel konjunkturåtgärd. För finansministern vill väl ändå ha tillväxt som alla får ta del av?

Dumt att prioritera ISK

ISK-reformen kommer att kosta staten över fyra miljarder nästa år. Det är alltså över fyra miljarder som satsas på att minska tillväxten och faktiskt öka arbetslösheten. För samtidigt har nästan 4 500 anställda inom vården och omsorgen varslats. Cirka tre miljarder kostar det att behålla dem.

Med tanke på KI:s konstaterande att högst tillväxt uppnås genom satsningar på välfärden känns denna prioritering ganska dum.

Än dummare känns det när det står klart att regeringen till och med lånar pengar för att finansiera sin budget och ISK-reformen, för detta innebär ju att regeringen lånar pengar till en åtgärd som ökar arbetslösheten.

Ser finansministern det verkligen som sin uppgift att sätta människor i skuld bara för att göra de arbetslösa?

Ny forskning motbevisar regeringen

Kanske har regeringen inte tagit del av nyare nationalekonomisk forskning som pekar mot att den moderna ekonomin är beroende av investeringar och staten har en viktig roll att fylla genom investeringar i skolan och arbetsmarknadsutbildningar, infrastruktur och teknisk omställning.

Offentlig konsumtion och offentliga investeringar är alltså viktigt för att stärka välfärden, arbetsmarknaden, tillväxten med mera.

Så även för bostadsmarknaden. Bostadsbyggandet är det lägsta på 30 år och många inom byggbranschen har därför blivit av med jobbet. Dessa arbetstillfällen inom byggbranschen är borta och de kommer inte tillbaka bara för att regeringen sänker skatten.

Regeringens budget är alltså ingen framgångsfaktor för att uppnå ökad tillväxt, istället ökar den klyftorna och förlänger människors tid i arbetslöshet.