”Inget annat land kopierar det svenska skolsystemet”
Vinst är motsägande med skolans uppdrag, skriver Anna Olskog som är ordförande för Sveriges Lärare.
Skolminister Lotta Edholm (L)
Sverige har skapat ett världsunikt skolsystem som kombinerar fritt skolval med fri etableringsrätt och ett skolpengssystem där skolpengen följer eleven.
Till det kommer ett betygsystem som möjliggör glädjebetyg, en begränsad offentlig insyn i de privata verksamheterna och obegränsade möjligheter till vinstuttag.
Inget annat land har valt att kopiera det svenska systemet, sannolikt eftersom de negativa effekterna är påtagliga. Att förändring måste ske är uppenbart.
Felaktig slutsats av Almega
I en debatt i TV4 Nyhetsmorgon blir det dock tydligt att friskolebranschen har en lång väg kvar att vandra till den insikten, talet om utveckling och uppstädning till trots.
Den nya bransch- och arbetsgivarorganisationen Almega Utbildning, företrädd av sin förbundsdirektör Andreas Mörck, driver mantrat att vinstuttag bara är en symbolfråga och att det viktiga är att skapa ett skolsystem där kommunala och enskilda huvudmän samarbetar och tar gemensamt ansvar.
Det är en direkt felaktig slutsats. Möjligheten att ta ut vinst står nämligen i direkt motsatsförhållande till ett skolsystem som drar åt samma håll.
Ambitionerna begränsas av ”vinsttänk”
Detta blir som allra tydligast i förhållande till skolplikten, något alla barn i grundskoleålder omfattas av. Skolplikten innebär att eleverna måste närvara i utbildningen och att skolans huvudmän måste tillhandahålla den.
Utbildningens mål uttrycks främst genom de mål eleverna minst ska uppnå i varje ämne. Målen har därför en särskild betydelse i förhållande till skolplikten – enligt läroplanens förarbeten motsvarar dessa mål de kunskaper alla elever ska vara garanterade att nå.
Utöver detta anger skollagen att alla barn har rätt att nå så långt som möjligt i sin utveckling. Inom ramen för de medel som det allmänna avsätter för utbildningen av våra unga, finns det därför ingen begränsning i vilket stöd skolan ska ge alla elever.
Finns det resurser kvar efter att de grundläggande målen har nåtts är det bara att fortsätta.
Ska inte gå att ta ut vinst när vissa underkänns
Ur detta perspektiv är vinstuttag ohållbart. Det kostar inte lika mycket att få alla elever att nå godkända betyg. I ett kompensatoriskt skolväsende är det därför helt oacceptabelt med ett system som medger att det dels finns stora överflöd i form av vinstuttag, dels stora underskott som gör att många elever inte får det stöd de behöver.
Blir det resurser över i en del av systemet, när det fortfarande finns elever någon annanstans som inte når målen, måste resurserna omfördelas. Bara så får alla elever en rättvis chans att lyckas.
De resurser det allmänna avsätter för utbildningen av våra unga är en gemensam investering i alla unga. Det är alltså inte att betrakta som en enskild peng för aktörer att handha hursomhelst.
Vinst ett hinder, inte ett slagträ
Så länge det finns elever som inte når målen, och så länge det finns elever som kan utvecklas ytterligare lite längre, finns helt enkelt inget utrymme för vinstuttag i svenskt skolväsende.
Vinstintresset är Almega Utbildnings blinda fläck, den gräns för förändring som deras förbundsdirektör inte får överskrida. Lösningen blir att låtsas som att vinstfrågan bara är ett slagträ i ett polariserat debattklimat.
Sveriges Lärares ställningstagande mot vinstuttag i skolväsendet har dock aldrig handlat om att vinna en debatt, utan om att skattemedel avsatta till barns och elevers likvärdiga och kvalitativa utbildning ska gå till just det. Utan att göra upp med vinstintresset blir de fina orden om förändring bara kosmetika.
