Romina Pourmokhtari är en del av Northvolts kris

Northvolt vill göra sig av med 1 600 anställda. I Skellefteå ska 1 000 jobb bort. I Västerås och Stockholm sammanlagt 600. Ett dråpslag mot människor, orter och drömmen om en grön omställning av industrin.

De senaste veckorna har varit fulla av spekulationer kring framtiden för företaget. Jobb som ska försvinna och delar av fabriken som ska stängas ner.

Vi har kunnat läsa om miljardorder som dragits tillbaka, överskott av batterier på marknaden och storägare som tvekar inför fortsatta satsningar.

I efterhand kan man säga att tecknen funnits där. Olyckor och problem med arbetsmiljön, både när fabriken byggts och i produktionen.

Den plötsliga kovändningen om planerna på en fabrik i Borlänge. Och naturligtvis de allt tätare larmen om att industrisatsningar mest av allt kan skapa problem för lokalsamhällen som Skellefteå.

Hela omställningen hotad

Satsningen på batteritillverkning i Västerbotten ser onekligen bräcklig ut. Men den som lyfter blicken upptäcker att nyheterna skvallrar om att hela den gröna omställningen av industrin kan vara hotad.

Under våren reste jag runt i Sverige för att på plats se lite av den industriella pånyttfödelse som vårt land gått igenom. Jag åkte bland annat till Örnsköldsvik för att titta på bygget av en fabrik för att tillverka fartygsbränsle av avgaserna från det kommunala värmeverket.

Jag åkte till Mariestad där Volvo Lastvagnar planerade för en egen battericellsfabrik.

Då var entusiasmen stor. I dag har det danska företaget bakom planerna på fabriken i Örnsköldsvik dragit sig ur och Volvo skjutit batterifabriken på framtiden. Det är långt ifrån de enda exemplen på bakslag för det som såg ut som en industriell renässans i Sverige.

I början av september berättade Volvo Cars att företaget sänker sina ambitioner. Det tidigare målet att bilarna skulle vara helt eldrivna till 2030 ersätts av ett mål på 90 procent elektrifierade bilar.

Fler laddhybrider och vanliga fossilbilar, med andra ord.

Det som ändrats är politiken

Vattenfall tänker inte bygga vindkraft i havet vid Kriegers flak tre mil söder om Trelleborg, trots att södra Sverige skriker efter el. Det berättade företaget i ett pressmeddelande den andra september.

De ekonomiska förutsättningarna saknas sedan regeringen dragit tillbaka stödet för anslutning till land.

Nu säger Ulf Kristersson att den svenska staten inte har något ansvar för vad som händer med Northvolt och att alla företag inte kan lyckas.

Ett bevis på att en ny grönare industri i själva verket hela tiden byggt på drömmar? Somliga skulle säkert lite självbelåtet säga det. Men frågan är om det inte först och främst är förutsättningarna som förändrats.

Inte när det gäller behoven av att sänka utsläppen. Larmrapporterna om klimatet fortsätter att strömma in och höstens översvämningar i Europa är bara ett exempel på konsekvenserna. Nej, det som ändrats är politiken.

Allt är inte Ebba Buschs fel

Northvolt och de andra nya industriprojekten växte fram i skuggan av Parisavtalet, EU-klimatplanen Fit for 55 och den svenska klimatlagen.

Investeringarna utgick från att de politiska besluten skulle genomföras. I klartext, det skulle till exempel bli dyrare att köra bensin- eller dieselbil och mycket dyrare att tillverka stål med kol. Kalkylerna byggde på det.

I dag är det förståeligt om investerarna börjar tvivla.

Det är förstås lockande att lägga ansvaret på svenska politiker som Ebba Busch och Romina Pourmokhtari. Men det vore att ge de två statsråden alldeles för stor tyngd, även om de kan tjäna som exempel på den politiska omsvängningen.

Om en regering sänker priset på bensin och diesel samtidigt som subventionerna för elbilar tas bort över en natt kan konsekvensen bara bli en. Det säljs färre elbilar. Inte konstigt att tillverkare av både batterier och bilar får problem.

Men problemen stannar inte i Sverige. Efter valet till EU-parlamentet är det många som undrar om unionen kommer att kunna hålla fokus på klimatet.

Det bästa tipset är kanske att fattade långsiktiga beslut ligger fast, men att det blir svårare att få igenom konkreta åtgärder här och nu.

Trump kommer säga upp Parisavtalet igen

I USA vet vi fortfarande inte hur presidentvalet kommer att gå. Donald Trump har redan sagt upp avtalet från Paris en gång. Får han chansen gör han det igen.

Det är klart att internationella investerare ser allt det här. Och agerar därefter.

Krisen för Northvolt ger anledning att ställa frågor. Frågor som hur väl myndigheter och politiker är rustade att ställa krav på storföretag som lovar guld och gröna skogar?

Eller om det verkligen är rimligt att en kommun ska lämnas med hela ansvaret för att samhället runt nya industrier ska fungera? Och naturligtvis hur de kostnader en omställning innebär ska fördelas mellan människor.

Men det går inte att förstå problemen i Skellefteå eller raden av uppskjutna satsningar på grön industri utan att också titta på politiken.

---

Ingvar Persson är fristående kolumnist på Arbetets ledarsida. Tidigare har han bland annat varit ledarskribent i Aftonbladet.