I dag sker riksmötets öppnande och snart vet vi hur regeringens budgetproposition för nästa år ser ut. Det finns 60 miljarder till reformer, enligt finansministern.

En medlemsundersökning som Pensionärernas riksorganisation, PRO, har gjort visar att färre än en av tjugo pensionärer tycker att regeringen driver en politik som förbättrar deras ekonomi.

Det är dags att regeringen prioriterar pensioner, äldreomsorg och rättvisa skatter.

Många områden i samhället behöver förstärkningar. Det försämrade säkerhetspolitiska läget kräver satsningar på försvaret. Fler poliser behövs – landet hotas både av skjutvapenvåld och en våg av bedrägerier mot äldre.

16 200 kronor i månaden

Behoven i välfärden är stora. Sveriges Kommuner och Regioner rapporterar att alla regioner och 173 kommuner räknar med att gå med underskott i år. Pensionärer drabbas när sjukvård, äldreomsorg och tandvård tvingas spara.

Den genomsnittliga allmänna pensionen i vårt land är 16 200 kronor i månaden. Inkomstpensionen skrevs upp med blott en procent i år, samtidigt som räntor, hyror och matpriser stigit betydligt snabbare. Sveriges pensionärer upplever kraftigt fallande köpkraft.

Det är tragiskt att Kronofogden rapporterar att antalet skuldsatta ökar kraftigt i gruppen äldre, snabbare än bland yngre och medelålders. 

Landets pensionärer upplever inte att dagens politik är bra för den egna plånboken. Bara 4,9 procent tycker att regeringen driver en politik som förbättrar pensionärers ekonomi när PRO frågar sina medlemmar. 

Regeringen har aviserat att den vill sänka skatten på bland annat privat sparande, en prioritering som PRO har svårt att förstå. Vi menar att regeringen bör prioritera följande reformer i budgeten för att stärka rättvisan och pensionärernas ekonomi:

Rättvisa skatter

Regeringen har aviserat att budgetpropositionen kommer att innehålla förstärkningar av jobbskatteavdraget och den skattesänkning som inträder det år en person fyller 67 år. Dessa skatter har redan sänkts i flera steg.

Men det finns grupper som lämnas på efterkälken när regeringen sänker skatterna. Förtidspensionärer, föräldralediga och arbetslösa får varken del av jobbskatteavdrag eller den sänkta skatten för äldre.

Det får inte heller ”unga pensionärer” – personer som gått i pension men som ännu inte blivit tillräckligt gamla för att få del av den sänkta skatten.

Det är dags att göra skatten lika för alla, oavsett den skattskyldiges ålder och varifrån inkomsten kommer. 

Högre inkomstpension

PRO och många andra kräver att pensionsrätten och pensionsavgiften höjs till 18,5 procent av inkomsten för att inkomstpensionen ska växa. I dag är pensionsavgiften 17,21 procent.

Ett enkelt sätt att finansiera detta är att låta en större del av de arbetsgivaravgifter som arbetsgivarna betalar går till pensionssystemet i stället för till statskassan.

Det handlar om omkring tjugo miljarder kronor. Det skulle höja inkomstpensionerna med sju procent, vilket för en vanlig löntagare eller pensionär motsvarar mellan 700 och 2 300 kronor mer i månaden.

Pengar till äldreomsorgen

Pandemin visade med stor tydlighet på bristerna i äldreomsorgen. När pandemin klingade av höll alla med om behovet av att komma till rätta med bristerna.

Minst tio miljarder kronor per år i tillskott krävs till äldreomsorgen, resurser som behövs för att vidareutbilda personal, ge dem goda anställningsvillkor och höja kvaliteten i omsorgen.

I budgeten kommer en liten peng för att stärka kunskapsstyrningen för äldreomsorgen nästa år, men regeringen avsätter inte tillnärmelsevis de resurser som behövs. 

Hittills har regeringens politik inte gjort tillräckligt för att stärka äldres ekonomi och välfärd. Men regeringen har fortfarande möjlighet att vända bilden genom reformer som riktar sig till landets 2,3 miljoner pensionärer. 

  • Åsa Lindestam
    Ordförande PRO