”Ska man driva en sådan fråga så borde man också vara ärlig med att säga att det skulle innebära en enorm kostnad, i ett läge där Sverige redan har mycket stora behov.”

Nej, finansminister Elisabeth Svantesson är inte imponerad över dem som nu talar om att tiden är rätt för att korta arbetstiden. Det kostar för mycket.

Detta är alltså en människa som tycker att det är helt rimligt att minska skatteintäkterna med 960 miljoner kronor i år för att folk ska kunna köpa mer subventionerad städhjälp och ännu mer subventionerade renoveringar.

Ostädat och rikt

Vi vet redan att de med en inkomst på över en miljon kronor står för nära 15 procent av hela summan som betalas ut för rut-tjänster. Men från och med 1 juli kan man köpa rut-tjänster för 150 000 och få hälften betalt av staten.

Man kan också köpa köks- och badrumsrenovering för 150 000 och få en tredjedel betalt av staten.

En familj där två vuxna betalar skatt kan alltså köpa städning och renoveringar för 600 000 kronor om året och låta skattebetalarna stå för en rejäl bit av notan.

Det kräver inte bara att man har väldigt smutsigt hemma. Utan också att man har en väldigt, väldigt hög inkomst. Men det är alltså detta Svantesson ser som landets stora behov: obonade parkettgolv i svenska villor.

Mot detta ställer vi alltså sänkt arbetstid.

Kostnadsneutral sänkning

Ska man säga något om försök som gjorts både i och utanför Sverige är det att kortare arbetstid gjort folk gladare och mindre stressade. Glädje är förstås ett trubbigt mått.

Men forskare knutna till OECD har analyserat europeiska arbetstidsförkortningar mellan åren 1995 och 2007 och inte funnit någon negativ påverkan på ekonomin.

Och det helt oaktat sektor. Arbetstidsminskningar kan snarast kopplas till högre tillväxt. Ökad produktivitet och minskade transfereringar – bidrag och sociala försäkringar – är den huvudsakliga förklaringen.

På Island har man sedan år 2000 sänkt veckoarbetstiden, från 40 till 32–36 timmar med full lön, för hela den offentliga sektorn.

När revisionsbyrån KPMG utvärderade reformen kom man fram till att den i princip är helt kostnadsneutral. För den isländska staten beräknas kostnaden till 0,55 procent av statsbudgeten.

Skattesubventionerad barnpassning

Översatt till svenska förhållanden skulle det vara 7,3 miljarder kronor, enligt fackförbundet Kommunals rapport om arbetstidsförkortning.

Är det för dyrt?

Under 2022 uppgick de sammanlagda rut-avdragen till omkring 7,5 miljarder kronor.

Det är alltså pengar staten satsar för att folk som jobbar mycket ska köpa skattesubventionerad läxläsning, städhjälp och barnpassning.

Tänk om folk tilläts ha mer fritid i stället.