Hur har konflikten mellan Israel och Palestina märkts på din skola?

– Det vore fel att säga att allt började den 7 oktober förra året, en del av eleverna var med under förra Gazakriget för tre år sedan. Men konflikten har inte väckt lika många känslor tidigare. Det är mycket diskussioner i korridorerna. Fler elever bär palestinasjalar. Särskilt i höstas blev jag ofta stoppad av elever som hade frågor.

Vilka frågor?

– Eleverna vill veta vad som är rätt och fel. Vilka argument som är sanna och falska. Om konflikten är religiös eller politisk. De vill veta den konkreta historiken.

Och vad svarar du?

– Vi lärare redogör så sakligt som möjligt för olika sidor av konflikten, ger perspektiv från flera håll. Vi belyser till exempel de protester mot kriget som finns i Israel nu. När så mycket av diskussionen förs i affekt från elevernas sida är det svårt att vara balanserad, men vi måste försöka. Samtidigt som vi respekterar elevernas känslor.

Vilka reaktioner får du från eleverna?

– Väldigt många elever är duktiga på att föra en saklig diskussion. Framför allt de palestinska eleverna. Det har inte blommat ut i antisemitiska påståenden. Jag har inte hört någon lägga skuld på Malmös judiska befolkning.

Har någon på skolan berörts personligen av kriget?

– En kvinnlig kollega hade nära familjemedlemmar kvar i Gaza som dog i en bombning. Jag har hört att vi också har elever som har släkt på Gazaremsan.

Har ni även judiska elever?

– Det vet jag faktiskt inte. Och det är inte mitt jobb att fråga. Men synagogan ligger tvärs över gatan från skolan, vi ser den varje dag. På så sätt är det judiska Malmö alltid närvarande.

Vilket stöd behöver lärare för att hantera Gazakriget?

– Det är svårt att prata om konflikten om man är osäker på faktan. Själv har jag läst en kurs om Israel-Palestinakonflikten på Lunds universitet och varit engagerad i den, så jag har kunskapen. Men Malmö stads skolförvaltning har tagit fram ett väldigt bra stödmaterial om Israel-Palestina-frågan som jag vet att många har haft hjälp av.