När ovädret Hans drog in över Sverige i augusti 2023 hade Anneli Kristola och hennes fyra barn den bästa semestern på länge.

Fem dagars stugsemester på Backagården utanför Höör i Skåne, med gratis mat och aktiviteter – och glass.

I receptionen stod nämligen en stor glassbox. 

– Den ingick egentligen inte. Men kursledaren kom på att de sagt att det var all inclusive. Då sa han varsågoda barn, ät upp all glass. Så det var glass före frukost, efter frukost, före lunch, efter lunch, hela tiden, säger Anneli Kristola.

Ännu mera glass

En dag var det utflykt till Skånes djurpark, mitt i ovädret. Då blev det mera glass.

– Vi fick matkuponger och glasskuponger. Vi fick beställa vad vi ville och de hade superstora glassar. 

Hon var en av dem som fick gå en facklig introduktionsutbildning för ensamstående föräldrar förra sommaren. En kurs som anordnas av flera LO-distrikt.

– Många säger efteråt att om inte vi hade ordnat detta så hade deras barn inte haft några aktiviteter på sommaren. Och det har blivit tydligare de senaste åren när samhällsekonomin och inflationen har gått åt pipsvängen, säger Stefan Höök som är ansvarig för fackliga utbildningar på LO-distriktet i Skåne och var den som skänkte bort glassen.

LO: Når en annan målgrupp

Men det handlar inte bara om ren välgörenhet. Blandat med lekar, besök på djurpark och badland går deltagarna en facklig introduktionskurs (de vuxna alltså, inte barnen).

För att komma i fråga måste man vara medlem i ett LO-förbund, men inte förtroendevald, och ensamstående förälder.

– På så sätt når vi en målgrupp vi har lite svårt att nå i vårt vanliga utbildningssystem. Är man ensamstående med barn kan det vara svårt att komma i väg på kurs annars, säger Stefan Höök.

Ser ni någon effekt, att deltagarna sedan blir fackligt aktiva?

– Inte så att jag har några siffror på det, men jag har stött på flera deltagare senare, i fackliga sammanhang, där de pratat om den här kursen.

Ska bli skyddsombud efter kursen

Anneli Kristola var en av dem som fick en facklig pepp av att gå kursen. Det var en kollega på förra jobbet, som personlig assistent, som tipsade henne om att hon kunde söka.

– Då var jag inte ens medlem i facket. Men jag gick med direkt och blev antagen till kursen. Efter den började jag en utbildning till skyddsombud, men så bytte jag jobb så det kom av sig lite. Men jag tänker fortsätta så snart min provanställning gått ut.

Nu jobbar hon som behandlingsassistent på en beroendeklinik i Landskrona.

”Betalar fortfarande av Spaniensemestern”

Som ensamstående med fyra barn mellan fem och 13 år är det svårt att få till semesteraktiviteter som kostar. Därför tyckte både hon och barnen att det var lyxigt med kursen.

– För två år sedan tog jag med barnen till Spanien, men jag betalade på kredit. Och det betalar jag fortfarande av. Så det blir inte mycket av sådant annars, säger Anneli Kristola.

Annars blir det mest besök hos släktingar, kanske en båttur till Tyskland med rabattkupong och mindre aktiviteter i närområdet på semestern.

– Det är inte mycket sådant vi kan göra annars. Så det var ju jättetacksamt att kunna komma i väg på det sättet. Jag har också väldigt tacksamma barn som tyckte det var jättekul. De pratar om det fortfarande.

LO-fond betalar

Det är som sagt flera LO-distrikt som anordnar liknande kurser för ensamstående föräldrar. Men det är den LO-styrda Berg och Johanssons minnesfond som betalar det mesta.

Fonden delar även ut stipendier till enskilda personer, under förutsättning att de är ”behövande arbetarfamiljer, med företräde till familjer med många barn”.

– Typexemplet är en ensamstående mamma som vill åka på en hotellvistelse i en stad. Gå på zoo, vattenland eller tivoli. Det är väldigt enkla saker som folk med en liten inkomst egentligen inte har råd med, säger Bo Carselid som ansvarar för fonden på LO.

”Många har fått svårare att sätta guldkant på sommaren”

Den senaste tiden har antalet ansökningar ökat, enligt Bo Carselid. Dels tror han att det beror på att fler fått kännedom om fonden, dels de senaste årens höga inflation.

– Jag tror att det beror mycket på att folk har ganska ont om pengar. Då blir den där guldkanten svårare för många att sätta på sommaren.

Förbunden äger sommarstugor

Många fackförbund har även egna semesterboenden som medlemmarna kan hyra billigt. Ofta är det avdelningar eller större klubbar som äger stugor i lägenheter i till exempel fjällen eller på Västkusten.

Fackförbundet Byggnads äger till exempel en ö i Stockholms skärgård med 21 stugor. Ön köptes på 40-talet av Murarnas begravningskassa.

– Det var dels för att murarna och deras familjer skulle få komma ut i skärgården och vila upp sig efter ett års hårt slit. Dels ville de säkra sina pengar när andra världskriget kom. Man var rädd att nazisterna skulle konfiskera fackförbundens tillgångar om de hade gått in i Sverige, säger Lars Hildingsson, tillförordnad ordförande för Byggnads.

Att äga semesterhus tillhör väl inte ett fackligt kärnuppdrag?
– Nej, det gör det ju inte. Men man kan se det som en extra medlemsförmån. Framför allt historiskt har det varit en möjlighet för våra medlemmar att på ett lite billigare sätt kunna fira semester i Stockholms skärgård eller på västkusten, som väldigt få hade haft möjlighet till helt annars, säger Lars Hildingsson.

Förbundens semesterboenden

Byggnads                                       
25 stugor på Väst- och Östkusten. Flera avdelningar har egna semesterboenden.

Elektrikerförbundet            
Inga egna boenden, men samarbetar med Seko om stugor på Västkusten.

Fastighetsanställdas förbund                  
Inga egna boenden, men erbjuder ibland rabatter på konferensanläggningar man är delägare i.

GS
Inget i förbundets regi, men flera avdelningar har semesterstugor.

Handels
Semesterstipendium som ger resa och en veckas boende på stuga i fjällen.

HRF
Inga boenden.

IF Metall
Inget i förbundets regi, men flera klubbar och avdelningar har boenden och husbilar.

Kommunal
Inga egna boenden, men erbjuder rabatt på Marholmen i Stockholms skärgård. Flera avdelningar har stugor och lägenheter.

Livs
Inga boenden.

Musikerförbundet
En stuga i fjällen.

Pappers
Inget i förbundets regi, men många avdelningar har semesterboende. I många fall är det semesterstiftelser där både fack och arbetsgivare finns representerade.

Seko
15 stugor på Västkusten, erbjuder rabatt på fjällanläggning. Flera avdelningar och klubbar har egna semesterboenden.

Transport
Fem stugor på Västkusten, flera avdelningar har egna semesterboenden. Tre stugor för tidningsbud, ägs av Transport och arbetsgivarorganisationen Medieföretagen.

LO
Alla förbund är anslutna till LO Mervärde, med rabatter på resor och semesterboenden.

Helpension för 1:50

Facket har alltså en lång tradition av att underlätta för medlemmarna att fira överkomliga semestrar.

En krona och femtio öre, så mycket kostade helpension på Resos semesteranläggning Hovenäset 1945. Det motsvarar strax under 40 kronor i dag.

1938 fick Sverige sin första semesterlagstiftning som gav (nästan) alla löntagare rätt till två veckors semester.

De flesta tjänstemännen hade redan rätt till semester inskrivna i sina avtal när lagen kom till.

De hade då utvecklat vissa semestervanor med sommarstugor, pensionatsboende och fjällresor. Året innan semesterlagen kom bildades det arbetarrörelseägda resebolaget Reso, av bland andra LO och Kooperationen, med syftet att ge samma möjligheter för arbetarklassen.

Facket startar resebyrå

Till en början arrangerade Reso billiga sällskapsresor inom- och utomlands. När kriget bröt ut gick det inte längre att resa utomlands och Reso började i stället köpa och arrendera hotell på populära semesterorter i Sverige, där man som sagt kunde bo och äta billigt.

Det var också under den tiden, efter semesterlagens tillkomst, som många fackförbund öppnade olika typer av semesterboenden dit medlemmarna kunde resa för en billig slant.

Men även fackliga kurser med sommaraktiveter för medföljande barn har en gammal tradition.

Arbetets systertidning, Kommunalarbetaren, skrev till exempel om fenomenet i en artikel från 1975:

”Nu kan ensamstående föräldrar delta i det fackliga arbetet, konstaterar Bo Arvidsson från Kommunalettan, som också pekade på det positiva i att det gav barnen en bra uppfattning om sina föräldrars fackliga arbete”, skrev tidningen då.

Och han får medhåll från Stefan Höök, snart 50 år senare.

– För vår del är det en win-win. Vi har möjlighet att ge de här medlemmarna någonting extra samtidigt som vi får möjlighet att få dem in på fackliga utbildningar.

”Nice morot för fackligt engagemang”

Anneli Kristola ger kursen toppbetyg.

– Det var en 10 av 10. Det var jättekul och det var så härligt att se allt engagemang från arrangörerna. Jag hade inte kunnat ge mina barn en sådan upplevelse för det hade kostat multum. Sedan är det också en nice morot för att få folk fackligt engagerade.

Semester – alltjämt en klassfråga

I debatten inför semesterlagens tillkomst, 1938, lyfte många den stora klasskillnaden mellan arbetare och tjänstemän. Tjänstemännen hade som gott som alltid ett par veckors semester inskrivna i sina avtal. Med en lagstiftad rätt till semester kunde den orättvisan överkommas.

Men de ekonomiska förutsättningarna skilde sig åt, där arbetarna hade svårare att kosta på sig mer extravaganta semesternöjen, något som fackförbunden alltså försökte avhjälpa på olika sätt.

Skillnaderna består än i dag, och har accelererat de senaste åren med skyhög inflation och minskade reallöner.

I SCB:s årliga mätning av levnadsförhållanden uppgav förra året mer än en av sju arbetare att man inte har råd att åka på en veckas semester per år.  Motsvarande siffra för tjänstemän var en av 26.