Partier går till val för att rädda brandmäns scheman

Sedan reglerna kring dygnsvilan skärptes har debatten kring vem eller vilka som ska få bestämma över svenska arbetstagares scheman varit en het fråga, skriver Kommunalarbetaren.

Att frågan om svensk arbetsmarknad inte helt ägs av Sverige är orimligt, anser Moderaterna. ”Moderaterna går därför till val på att arbetstidsdirektivet ska rivas upp”, skriver partiet på sin sajt, undertecknat av bland andra Tomas Tobé, partiets förstanamn till EU-parlamentet. 

KA:s enkät till samtliga svenska partier i EU-parlamentet inför valet den 9 juni, visar att även Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna är inne på samma linje. Men tillsammans har de inte ens majoritet bland de svenska partierna.

Krångligt förändra arbetstidsdirektivet

Men hur lätt är det egentligen att förändra EU:s arbetstidsdirektiv för några svenska Europaparlamentariker? 

En rätt så lång och osäker väg. Så sammanfattar Antonina Bakardjieva Engelbrekt, professor i europeisk integrationsrätt vid Stockholms universitet, processen att ändra EU:s arbetstidsdirektiv. 

”Europaparlamentet har begränsade möjligheter att själv starta ett lagstiftningsförfarande”, skriver hon i ett mejlsvar till KA. 

EU-kommissionen, som kan liknas vid EU:s regering, har mer eller mindre en monopolställning när det gäller att ta initiativ till lagar och förändringar av EU-lagstiftning.

Parlamentet kan uppmana kommissionen lägga fram förslag, om en majoritet av ledamöterna står bakom det, men kommissionen behöver inte lyssna på det. 

Kan inte Sverige välja att strunta i arbetstidsdirektivet? 

Erik Sinander, expert på EU-arbetsrätt och docent vid juridiska institutionen på Stockholms universitet, svarar nej, det kan vi inte:

– Vi är med i EU och är skyldiga att följa de regler som sätts upp där. Däremot kan man verka för att regler ändras. Men att bara strunta i ett direktiv kan man inte. Det är ett brott mot EU-rätten och om Sverige skulle göra så skulle Sveriges stämmas för fördragsbrott. 

KA har vid upprepade tillfällen försökt att få en intervju med Tomas Tobé (M) utan framgång.

Kommunal har inte heller velat bli intervjuade i frågan. Kommunals pressavdelning skriver till KA:

”Det finns inte så mycket att säga. Vi tycker ju att direktivet är bra och vi ser ingen anledning att det ska rivas upp eller ändras. Det finns goda möjligheter för parterna att via kollektivavtal göra undantag. Sedan är det ju en politisk fråga. Vi förhandlar utifrån de förutsättningar som finns.”

Så svarade partierna på KA:s frågor:

EU:s arbetstidsdirektiv i allmänhet och reglerna för dygnsvila i synnerhet har varit i fokus en tid för flera av Kommunals yrkesgrupper, inte minst brandmän, ambulanspersonal samt personliga assistenter och andra inom LSS. 

Bör EU:s regler om dygnsvila rivas upp så att det blir lättare att jobba dygnspass?  Finns det något mer i direktivet som ni vill förändra?

Moderaterna:  

Ja. Framför allt behövs mer flexibilitet, så att det inte ställer till problem för arbetsmarknadens parter. Det är inte rimligt att de yrkesgrupper, som direktivet en gång skrevs för att värna, nu är de som blir drabbade. 

Sverigedemokraterna:  

Ja, av två skäl. För det första är det arbetsmarknadsfrågor av nationell karaktär, dvs frågan ska hanteras av respektive medlemsland. För det andra värnar vi den svenska modellen och de överenskommelser som parterna sluter.

I de här fallen som lyfts på senare tid fanns överenskommelser mellan parterna. I vår mening ska det räcka. Det är vansinnigt att EU kan ställa sig över en sådan överenskommelse. 

Kristdemokraterna:  

Ja. KD vill omförhandla EU:s arbetstidsdirektiv för att ge arbetsmarknadens parter rätt att i kollektivavtal förhandla om bland annat dygnspass. Undantag för vissa branscher bör kunna medges såsom räddningstjänst, vården och LSS.

Dygnspassen är det som måste prioriteras här och nu, eftersom det slår väldigt hårt mot bemanningen i vissa branscher.

Centerpartiet:

Nej. Snarare än att riva upp regler som fungerat för övriga EU sedan 2003, så vill vi att Sverige, och arbetsmarknadernas parter ser till att alla branschers förutsättningar respekteras när regelverket införs. 

Socialdemokraterna:  

Nej. Direktivet finns i grunden till för att skydda arbetstagare från att arbeta ohållbart långa arbetspass utan tillräcklig vila, men det är tydligt att den senaste tolkningen av arbetstidsdirektivet och svensk arbetstidslag skapat en stor oro inom många yrkesgrupper.

Omställningen kantas med utmaningar men vi förväntar oss att arbetsmarknadens parter i Sverige kan lösa detta.   

Liberalerna:  

Nej. Arbetsmarknadens parter tolkar och tillämpar bestämmelser i arbetstidsdirektivet när de förhandlar om kollektivavtal. Liberalerna har ett stort förtroende för den svenska modellen och att parterna kan sluta avtal med villkor som tillgodoser intressen för såväl arbetsgivare som arbetstagare. 

Det bästa i alla lägen är att lösa dessa frågor genom kollektivavtal. 

Miljöpartiet:  

Nej. Vi anser att regelverket är viktigt för att arbetstagare inte ska bli utnyttjade och alla har rätt till vila. Samtidigt är det grundläggande att vi måste satsa betydligt mer resurser till det offentliga med en högre statlig finansiering inom till exempel vården så att kommuner och regioner kan erbjuda en god arbetsmiljö. 

Vänsterpartiet:  

Nej. Vänsterpartiet värnar arbetstagarnas rätt till återhämtning. Att riva upp EU:s regler om dygnsvila är fel väg att gå – det skulle försämra arbetstagarnas rätt till dygnsvila.   

Direktivet ger medlemsländerna rätt att besluta om undantag från rätten till en dygnsvila på 11 timmar i följd per 24-timmarsperiod. Dessa undantag kan göras genom nationell lagstiftning eller kollektivavtal. Flera andra EU-länder har beslutat om undantag för att möjliggöra dygnspass.

Denna möjlighet bör även Sverige utnyttja. 

Artikeln är tidigare publicerad i Kommunalarbetaren som tillsammans med Arbetet och sex andra titlar ingår i LO Mediehus.