Diskussionen om kortare arbetstider går på högvarv och den senaste tiden har det blivit allt tydligare att arbetsgivarsidan och facken har olika syn i frågan. Ett enat LO slog nyligen fast att arbetstidsförkortning ska prioriteras. Detta samtidigt som representanter för Svenskt Näringsliv har gått ut och argumenterat mot kortare arbetstider.

Splittrade i frågan

I en ny rapport påstår Kommunal sig kunna belägga att nejsägarnas argument om att kortare arbetstider skulle vara för kostsamma är ”seglivade myter”. I rapporten har utredaren Hampus Andersson sammanställt forskning som finns om arbetstidsförkortning. Han påstår att Svenskt Näringsliv ägnar sig åt ”teoretiska simuleringar” medan det finns gott om empirisk forskning kring ämnet. 

– Vid inget tillfälle har man sett de negativa ekonomiska effekterna som motståndarsidan och dess modeller förutspår och alltid har förutspått, säger Hampus Andersson.

Hur förklarar man enligt dig att arbetsgivarsidan och facken har så olika syn på arbetstidsförkortning? 

– Jag tror att det handlar om en ideologisk reflex. Jag hoppas att vi ändå kan få en mer konstruktiv dialog med arbetsgivarsidan och högersidan då kunskapsläget ser ut som det gör och då uppslutningen i frågan är stor, säger Hampus Andersson. 

Han poängterar även att det finns gott om arbetsgivare som är mer positivt inställda till kortare arbetstider. 

– Inte minst inom offentlig sektor som delar vår bild av att schemaläggningen med rådande heltidsmått blir ineffektiv.

Kommunals argument för kortare arbetstider

  • Svenskar arbetar mer än tidigare – och mer än de flesta.
  • Att korta heltidsarbetstiden är samhällsekonomiskt rimligt.
  • En jämställd arbetsmarknad förutsätter ett moderniserat arbetstidsmått.
  • Arbetstidsförkortningar ger produktivitetsökningar, också i offentlig sektor.
  • Minskad arbetstid är bra för hälsa och välmående.
  • Arbetstidsförkortning är en rättvisefråga. 

”Starkt behov”

Lönekompenserad arbetstidsförkortning anges vara en nödvändig reform i rapporten. 

– Det är uppenbart att det finns ett väldigt starkt behov, säger Hampus Andersson.

Enligt honom är det nuvarande heltidsmåttet inte anpassat till ett samhälle där både män och kvinnor jobbar. På 1970-talet, då 40-timmarsveckan infördes, rådde det i praktiken ”ett hemmafrusamhälle”, menar Hampus Andersson. 

– Sedan dess har vi sett en väldigt positiv utveckling där kvinnor har tagit sig in på arbetsmarknaden – men det har också satt en helt annan press på hushållsnivå som ofta förbisetts.

”Win-win situation”

En arbetstidsförkortning behövs för att få en modern och jämställd arbetsmarknad, konstaterar han. 

Vad hoppas du rapporten kommer leda till? 

– Jag hoppas att det kommer leda till en mer konstruktiv diskussion så att vi inte fastnar i ett skyttegravskrig mellan höger och vänster, säger Hampus Andersson, som ser ljust på framtiden angående kortare arbetstider. 

– Det här är som en flodvåg som inte går att hindra och som man måste förhålla sig till. Och det finns mycket som tyder på att här är en win-win situation.