Kortare arbetstid: De är de stora vinnarna

Det är hög tid att sänka antalet timmar för en heltid, säger Sirpa Aalto, klubbordförande för Handels på Ikea i Haparanda.

– Med våra arbetstider kan du glömma att ha ett vanligt liv, konstaterar hon.

Och arbetstidsförkortning är åter ett hett tema när LO-kongressen inleds under morgondagen.  

LO har sedan länge ett långsiktigt mål om 30-timmars arbetsvecka, men mycket lite har gjorts för att nå dit. Annat har ansetts viktigare och förbunden har inte varit överens om hur LO ska försöka nå målet. Ska det ske genom avtal eller ändrad lagstiftning? 

Arbetstidsförkortning har varit en fråga som varje förbund hanterat på egen hand. Och skillnaderna har blivit stora. 

Kortare arbetstid på mansdominerade avtal

Medan de manligt dominerade förbunden successivt minskat arbetstiden genom åren i sina största avtal har det inte skett i de kvinnodominerade.  

På de stora mansdominerade avtalsområdena ligger arbetstidsförkortningen på mellan 30 timmar och 64,5 om året.  

Flera avtalsområden har också avsättningar till delpension, som gör det möjligt att trappa ner och jobba kortare för dem som fyllt 60. 

– Deltidspensionen är också en arbetstidsförkortning.  Räknar man ihop allt har vi nått mer än 100 timmar arbetstidsförkortning säger Veli-Pekka Säikkälä, IF Metalls avtalssekreterare.  

Just 100 timmar kortare arbetstid var ett mål IF Metall satte på sin kongress 1995.  

Genom att avstå lite löneutrymme i avtalsrörelserna sedan dess har facket byggt upp arbetstidsbanken till 64,5 timmar om året på Teknikavtalet, vilket är den största arbetstidsförkortningen bland LO-förbunden.  

Sedan 2013 har tidsbanken inte växt utan industrifacken driver i stället frågan om ökade avsättningar till deltidspension.  

Klubbordförande: ”Det kan blir orättvist”

Lars Ask, ordförande för verkstadsklubben på Volvo Skövde, är kluven till om en arbetstidsförkortning ska ske i lag eller avtal, men lutar åt det senare.

– IF Metall har kört avtalsvägen under ett antal år, och det har varit förhållandevis framgångsrikt kan man väl säga. Det som är negativ är att det beror på vilket förbund man tillhör och att det kan bli orättvist då.

En fördel med att göra det i avtal är att parterna då äger frågan, tycker Lars Ask. Lagar kan ändras beroende på den politiska majoriteten.

– Men jag har den största respekten för medlemmarna i de förbund som kämpar med det här, så det är en svår fråga.

De stora kvinnodominerade förbunden Kommunal och Handels har inga arbetstidsbanker för arbetstidsförkortning i sina största avtal.  

– Förutsättningarna att nå målen avtalsvägen är väldig olika i olika branscher, säger Handels avtalssekreterare Martin Nyberg. 

”Vi har ju behövt kämpa för fler heltider”

 Medan de mansdominerade avtalsområdena kunnat avstå löneutrymme för arbetstidsförkortning, har det varit svårt i kvinnodominerade sektorer med osäkra anställningar.  

– Vi har ju behövt kämpa för fler heltider och ökade timmar så att man överhuvudtaget kan försörja sig på ett jobb i handeln.  

För den som jagar timmar och inte får lönen att räcka är det svårare att avstå löneökningar för att få kortare arbetstid. Martin Nyberg tycker därför att det behövs ett sänkt heltidsmått i lagen.  

– Visst, arbetstid är en fråga för parterna och en avtalsfråga, men det är också jämställdhetsfråga och en samhällsfråga. Ett sänkt heltidsmått i lagen skulle vara lika för alla, säger Martin Nyberg. 

Arbetsgivarna vill ha 80 procent

Och han får medhåll från Sirpa Aalto på Ikea i Haparanda. Hon säger att arbetsgivarna tycker att det optimala är 80 procents anställning, eller mindre, för att de ska få ihop scheman i en bransch där det jobbas kvällar och helger och där bemanningsbehoven skiftar under dagen. 

– Men hur lever man på 80 procents lön? Du måste ju betala alla dina räkningar och helst också kunna göra annat än bara köpa mat och kläder. Därför behöver man sänka heltidsmåttet med bibehållen lön. 

Hon tycker att det är viktigt att förbunden och att LO engagerar sig i frågan. Men hon är lite besviken på sitt eget förbund, Handels, som inte lämnat någon motion i frågan till LO-kongressen. 

– Det förvånar mig. På vår förra kongress röstade vi igenom en motion om att förbundet ska börja jobba med den här frågan. Arbetstidsförkortning har varit på tapeten så länge jag har varit med, men det har aldrig kommit något konkret från förbundet vad jag vet, säger Sirpa Aalto. 

Minska delade turer har prioriterats

Även Kommunal har precis som Handels fått driva kampen för trygga heltidsanställningar. Att minska delade turer och få bättre schemaläggning har också prioriterats.  

2022 beslutade dock förbundets kongress att aktivt driva frågan om 30-timmars arbetsvecka.  

Kommunal jobbar på bred front, för ändrad lagstiftning, i avtalsförhandlingar och i lokala överenskommelser, säger förbundsordförande Malin Ragnegård.

– Jag tror att en kombination behövs, och nu finns en öppning för förändring politiskt. Jag hoppas att fler partier verkligen hoppar på och driver frågan.  

– Det är ju ganska gammalmodigt att hålla fast vid 40-timmars vecka. 

 Till skillnad från de mansdominerade förbunden har Kommunal dock extra semesterdagar för dem som fyllt 40 i sitt avtal, vilket också kan räknas som arbetstidsförkortning.  

Anställda i handeln har ingen extra semester. Inte heller Hotell- och restauranganställda, eller städarna som går på Fastighets städentreprenadavtal och de saknar också arbetstidsförkortning.  

– Det är främst kvinnor och invandrare på städområdet och då är villkoren inte så bra. Största problemet för städarna är delade turer och att över huvud taget få heltid, säger Nicklas Nilsson, ombudsman på Fastighets.  

Manliga fastighetsskötare har det bättre

Han ser en tydlig skillnad mot det manligt dominerade avtalet för fastighetsskötare. Där är heltid norm och de flesta fastighetsskötare har möjlighet att semesterväxla, vilket innebär att de kan ta ut semesterersättningen i tid i stället för pengar och få  6-7 extra lediga dagar per år.  

Hur LO ska arbeta för att nå målet om 30-timmars arbetsvecka för alla blir nu en fråga för LO-kongressen.   

Transport vill att LO aktivt verkar för lagstiftad arbetstidsförkortning för alla. Även Byggnads och Målarna vill att LO verkar för en minskning av arbetstidsmåttet, liksom tre ytterligare motioner. 

Och frågan kommer att hamna högre på dagordningen, enligt LO-styrelsens svar. Ojämlikheten som finns, inte bara mellan branscher utan också mellan arbetare och tjänstemän, har blivit tydligare under pandemiåren. Medan tjänstemän ofta kan jobba hemifrån saknar LO-yrken den flexibiliteten. 

Dessutom har stressen i arbetslivet ökat och pensionsåldern höjs, trots att många LO-anslutna slits ut i förtid.  

”Staten måste ta ansvar för att även arbetare ska kunna ha möjlighet till ett hållbart arbetsliv. Därför är det viktigt att arbeta med alla vägar för att nå målet om en kortare arbetstid, där även en förändring av arbetstidslagen kan inkluderas.” skriver LO-styrelsen som ändå slår fast att LO:s grundinställning är att fack och arbetstgivare ska lösa frågor som gäller arbetsmarknaden.  

En möjlighet skulle kunna vara att facket förhandlar med arbetsgivarna och sedan vänder sig till politikerna med ett gemensamt förslag, liksom vid förhandlingarna om omställning.  

– Den svenska modellen bygger ju på att parterna löser frågorna, säger Veli-Pekka Säikkälä.  

I övrigt vill han inte säga något om han ser på frågan om arbetstidsförkortning i nuläget. Om kongressen röstar enligt valberedningens förslag väljs han nämligen till ny avtalssekreterare för LO. Då blir det han som kan få arbetstidsförkortningen på sitt bord, och hans uppgift att jobba för att genomföra kongressens vilja.   

Sirpa Aalto vet vilket vägval hon vill att LO-kongressen ska ta för att nå kortare arbetstid för alla.

– Helst skulle jag vilja se att det går lagstiftningsvägen, det skulle underlätta speciellt för de mindre förbunden. Därför tycker jag att det är viktig att LO börjar engagera sig. 

Lyssna på podden Arbetet Krim