KULTURDEBATT. Det var en dag i maj. Sommaren var på väg i Stockholm. Och studenter bestämde sig för att gå från protest till ockupation, att stå upp för det som är rätt och riktigt, för rättvisa och fred. 

Men, det var inte Israels invasion och krigsbrott de protesterade mot den gången – det var UKAS, ett förslag om reformer för högskolan.

Studenterna hade protesterat mot reformerna utan att få gehör, så den 24 maj 1968 inledde de Kårhusockupationen, en omtalad händelse i svensk historia. 

Ett dygn senare, på lördagskvällen, kommer utbildningsminister Olof Palme dit för att lyssna på studenternas krav – och för att tala. Ytterligare två dygn senare ger studenterna upp, den 27 maj 1968 är Kårhusockupationen över. 

När jag ser bilder från den tiden, lyssnar och läser reportage så ser jag mest män. Det är Anders Carlberg och ett gäng andra maoister, det är Jan Guillou (suverän i Palestinafrågan men så mycket karl att man baxnar) och Olof Palme, inte minst. 

En talarstol och machomän som vet allt, och gärna vill tala om det för andra, men likväl en studentockupation. Något liknande har inte hänt på svenska universitet under närapå ett halvsekel. I det avseendet har universitetsrektorer rätt när de säger att universiteten inte är en plats för politik. 

Ser Greta Thunberg på Instagram

Det är en dag i maj. Jag vaknar och det första jag ser på Instagram är en post av Greta Thunberg. ”Students all over Sweden are today joining the global student uprising and are now occupying universities in Sweden against the genocide in Palestine, for a permanent ceasefire and an end to occupation”, skriver hon. 

Liggande kvar i sängen, trycker jag igång ”Me gustan los estudiantes” med Mercedes Sosa på stereon och ler av lycka. Jag hade verkligen inte trott att det skulle hända i Sverige. 

Två dagar senare är författaren Naomi Klein på Sverigebesök för att tala om sin senaste bok, Doppelgänger, men självklart vill hon åka till studenterna på Stockholms Universitet trots sitt tajta schema. 

Hon hinner före Sveriges kända författare, intellektuella och celebriteter – som säkerligen planerar att stödja Sveriges studenter, men bara inte växt ryggrad stark nog för det, ännu. 

Inte förstått vad en bojkott är

Naomi Klein hinner dock inte före Aftonbladet Kulturs Somar Al Naher som dagen efter att studenter i hela Sverige har påbörjat sina ockupationer skriver under rubriken ”Studenternas krav – en gåva till israelisk höger”.

Hon har uppenbarligen inte förstått vad en bojkott är, för hon kallar studenternas krav för en bojkott som slår blint. 

Poängen med bojkotter, Somar, är inte att de ska slå blint, utan brett. Huvudmodellen är bojkotten mot Sydafrika under Apartheidtiden.

Reaktionerna på studentprotester har fortsatt drösa in. Victor Malm på Expressen Kultur, Sydsvenskan, DN med flera. De är tröttsamt förutsägbara. Med tanke på att texterna är tydligt pro-israeliska och min inte är det, är innehållet inte särskilt intressant att bemöta här. 

Däremot är det sensationellt att de helt missar det exceptionella i att studenterna faktiskt gör något, att de engagerar sig i samhället och världen. 

KTH närmaste ockupationen

Min geografiskt närmaste studentockupation är Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm.

Jag har varit där tre gånger sedan de startade och har pratat med underbara studenter. Den största politiska grupperingen på KTH har traditionellt varit Högerteknologerna, en av deras mest kända medlemmar var en gång i tiden Lasermannen. 

Nu vajar det Palestinaflaggor på en innergård och ockupationen har i skrivande stund varat fem dagar längre än Kårhusockupationen. 

Fast på Dagens Nyheter pågår fortfarande rester av gamla tiders Kårhusockupation. Grabbarna på DN de vet bäst. Under rubriken ”Palestina förtjänar bättre supportrar än så här” läxar ledarskribenten Max Hjelm upp studenterna om hur de borde göra. 

Krönikören Alex Schulman bannar Greta Thunberg och ger gratis råd om hur aktivism borde utföras. Och så fortsätter det.

Jag avskyr att tälta och ogillar mygg. Men mellan studenterna på KTH och Kårhusockupationen på DN är valet enkelt.