Inför Kristi Himmelfärdshelgen gick sjuksköterskan Kajsa Nissas runt med en ständig oro i magen på sitt jobb på intensivvårdsavdelning på Karolinska sjukhuset i Stockholm.

– Jag skulle vara långledig och hoppades att ingen skulle ”ta mig”. Vi behöver verkligen vår lediga tid.

En stor oro hos henne och kollegorna under vårdblockaden är att cheferna ska stanna dem i korridoren och meddela att deras schema blivit ”förskjutet”. Med en dags varsel får de göra så, exempelvis låta ett dagpass bli ett kvällspass. Det har hänt flera gånger under konflikten. 

– Det blir en överhängande stress och man känner sig lite livegen.

”Jätteviktigt”

Hon är fackligt förtroendevald på sitt jobb och märker av den pågående konflikten. I tre veckor har facket blockerat olika former av övertidsarbete. Målet är att få en mer hållbar arbetsvardag, där kortare veckoarbetstid ingår. 

– Förkortad veckoarbetstid är jätteviktigt. Får man ner den tror jag att vårt yrke skulle bli mycket mer attraktivt. Att kunna locka tillbaka dem som vänt sig någon annanstans. Och en bra löneutveckling, säger Kajsa Nissas. 

Många tvister

Enligt Vårdförbundet utnyttjar regionerna så kallat skyddsarbete för att komma runt övertidsblockaden och på så vis klara schemaläggningen. Skyddsarbete ska förhandlas med facket och är endast tillåtet vid akuta fall kopplat till en enskild patient, men enligt facket beordras skyddsarbete för personalluckor som funnits länge. 

Hittills har Vårdförbundet fått in rapporter om att det pågår 855 tvister ute i landet om missbruk av skyddsarbete eller att arbetsgivaren inte har förhandlat om det med facket, något som är ett krav. 

– Det visar att man har en hälso- och sjukvård utan tillräckliga resurser för att uppfylla befolkningens behov. Redan efter första helgen med blockad hade sjukhus strukit planerade operationer för att de utgått från att sjuksköterskor jobbar övertid. Det visar att vi har rätt, säger Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro.

”Utvecklingen stannar av”

Om ingen lösning nås lokalt går tvisterna vidare till central nivå och i sista hand till Arbetsdomstolen. I varje tvist kräver facket ett skadestånd på mellan 70 000 och 140 000 kronor. Det handlar alltså om miljontals kronor. 

Är du säker på att regionerna har beordrat skyddsarbete när de inte borde?

– Vi har massor av bevis på det. Till exempel att arbetsgivaren skickat ut sms till stora grupper av sjuksköterskor på avdelningarna om att de har haft en lucka i flera månader och att den som skulle ha täckt upp är sjuk och att de därför behöver beordra skyddsarbete, säger Sineva Ribeiro. 

Som exempel på när skyddsarbete är okej enligt facket tar hon en operation som försenas någon timme. Då är det självklart att personalen stannar, menar hon.

Sjuksköterskan Kajsa Nissas på Karolinska sjukhuset har än så länge inte beordrats till skyddsarbete. Cheferna har i stället dragit in tid för administration och utbildning. 

– Då är det klart att det arbetet blir lidande och att utvecklingen stannar av. Det är också en viktig del i vårt arbete så att vi ska kunna ge en god och säker vård till våra patienter.

Arbetet har sökt SKR för en kommentar om eventuellt missbruk av skyddsarbete men de hänvisar till regionerna.