I december 2023 var 426 800 personer i åldrarna 16 – 64 år arbetslösa.

Men bara 94 196 fick ersättning från arbetslöshetsförsäkringen.

Det motsvarar 22 procent, eller drygt var femte person.

Jämfört med år 2005 är förändringen dramatisk. Då fick drygt åtta av tio ersättning från arbetslöshetsförsäkringen, enligt en kommande rapport från Folksam.

– Det är bedrövligt att så få har nytta av a-kassan. Försäkringen har politiserats, och politikerna har hanterat den uselt, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson.

Hämtade från SCB

I rapporten är uppgifterna om arbetslösheten hämtade från SCB. Där räknas även studerande som kanske bara vill jobba på helgen som arbetslösa. Att de inte har rätt till a-kassa ser nog de flesta som rimligt.

– Visst kan man ha invändningar mot statistiken. Men SCB:s siffra är det officiella måttet på arbetslösheten i Sverige. Och jag har använt samma mått för 2005 som för 2023, så siffrorna är jämförbara, säger Håkan Svärdman, försäkringsexpert vid Folksam som har skrivit rapporten.

Ett striktare mått på arbetslösheten är antalet inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Av dessa fick 39 procent arbetslöshetsersättning 2023, enligt en färsk rapport från Akademikernas a-kassa. Alltså knappt fyra av tio.

Löner som inte täcks av försäkringen

För dem som faktiskt kvalificerar sig är ersättningen på pappret 80 procent av den tidigare lönen de första 200 första dagarna. I praktiken får du betydligt mindre, visar Folksamrapporten.

Dels ger a-kassan bara ersättning för lön upp till 33 000 kronor i månaden. En majoritet av de heltidsarbetande har därmed löner som inte täcks av försäkringen.

Dels beskattas ersättning från a-kassan hårdare än lön. Har du den högsta ersättning som går att få från a-kassan, 26 400 kronor i månaden, betalar du ungefär 2 400 kronor mer i skatt än om du hade fått samma summa i lön.

Nettoersättningen från a-kassan blir därmed aldrig högre än 72 procent av den tidigare lönen, enligt rapporten.

”Kalla det skatt för fan”

Arbetslöshetsförsäkringen finansieras dels med avgifter från a-kassornas medlemmar, dels så kallade arbetsmarknadsavgift, som är en del av arbetsgivaravgifterna.

Men trots att arbetsmarknadsavgifter enligt lag ska gå till a-kassa, aktivitetsstöd och lönegaranti används en stor del av pengarna inte för detta. De hamnar i stället i statens kassa, något som Arbetet har beskrivit tidigare.

Förra året tog staten hand om 24 miljarder. De senaste tio åren har summan pendlat mellan 3 och 24 miljarder, enligt rapporten.

– Pengar som skulle gå till de arbetslösa går till rika människor i Djursholm som gör avdrag för att byta kök en gång om året, säger Torbjörn Johansson.

– Så kalla det inte arbetsmarknadsavgift. Kalla det skatt för fan. En svartskatt.