”Varför ska internationella vinstkrav få hålla nere svenska löner?”
Vi kräver större del av vinstkakan till LO-medlemmar. Det är dags för LO att på riktigt utreda lönebildningen, skriver Kim Söderström och Lars Jonsson, ombud på LO-kongressen.
Det senaste året har vi åkt runt för att prata om fackets viktigaste fråga – lön. Under mötena, som varit öppna för alla våra fackliga vänner, har vi snackat lönebildning och hur stabila värden skapas.
Vi har lyft den ökande vinstandelen som de senaste dryga 45 åren skett på bekostnad av våra löner. Vi har fått minskat inflytande, sämre villkor och minskade skatteintäkter.
Istället för löneökningar – aktieutdelningar
De stora summor vi tidigare tog ut i lön går nu i stället till aktieutdelningar. Om dessa summor i stället togs ut i lön skulle de beskattas genom inkomstskatt och moms. Mer skulle kunna användas till välfärd.
Efter våra föreläsningar har vi haft intressanta diskussioner om hur långt arbetarnas ansvar egentligen ska sträcka sig och varför de som lever på att äga kommer så lätt undan.
Under senaste avtalsrörelsen argumenterade centrala företrädare för att det är viktigt att ta ansvar för att dämpa lönedriven inflation, trots att det fenomenet är mycket ovanligt.
Löntagarkollektivet skulle ta ansvar för inflationen trots att den inte drivs av löner utan av externa förhållanden – Företagsägarnas vinstanspråk som driver prisökningar och kriget i Ukraina.
Färre nya jobb
Dagens lönebildning kommer inte åt de problem vi har med låga löner i framför allt kvinnodominerade branscher. För många känner sig tvingade att lämna dessa eftersom lönerna är för låga och villkoren för tuffa. Dagens låglönesatsning är ett steg, men räcker inte.
Detta är dåligt ur ett rättviseperspektiv men också ur ett långsiktigt tillväxt- och sysselsättningsperspektiv. Med låg löneandel riskerar ekonomin att låsas fast i en falsk balans, jämviktsläge, som leder till hög arbetslöshet och växande privat skuldsättning.
Det är den kombinerade effekten av att konsumtionsefterfrågan blir lägre då folk har mindre pengar att handla för. Samtidigt som vinstmedel inte omsätts i produktiva investeringar då de i stället läggs på hög hos redan rika. Effekten blir att nya arbetstillfällen uteblir, det stannar liksom upp där.
För dåligt förberedda på inflation
Vi inom fackföreningsrörelsen har varit dåligt förberedda på att hantera vinstdriven inflation, både i förhandlingarna och i kommunikation och opinionsbildning.
Detta är en av alla frågor LO-kongressen ska hantera. Styrelsen har avslagit de utredningsdirektiv vi lyft i en motion och i denna artikel med motivet att lönebildningen redan är under utredning.
Det tycker vi är bra men vi vänder oss emot att premisserna för utredningen är samma som dagens lönebildningsmodell, att internationella vinstkrav ska styra svenska löner. Det är för snävt och är en av de viktigaste anledningarna till dagens låga löneandel.
Lyft blicken, LO-styrelsen
Den situation vi belyser beror naturligtvis inte bara på lönebildningen, men mot bakgrund av en relativt låg löneandel, och tidvis en rentav fallande sådan, måste den ändå ses som en av orsakerna.
Parterna inom industrin hänvisar till att ”märket” gett reallöneökningar. Men såvida vi inte betraktar dagens låga löneandel som rimlig, kan inte reallöneökningar i sig sägas vara ett särskilt gott argument.
Frågan uppstår också varför vi inte ska driva en löneförhandlingsstrategi som syftar till att den svenska löneandelen når upp till eurosnittet.
Vi uppmanar LO-styrelsen att lyfta blicken och med mod anta sig fackföreningsrörelsen viktigaste fråga och våga tänka bredare i utredningsarbetet. Annars riskerar vi att vid nästa kongress sitta kvar i samma situation som idag.
Högre löner – rättvist och rimligt
Fackföreningsrörelsens ambition måste vara att öka löneandelen, både som ett rättvisekrav och för att en ökad löneandel är en förutsättning för att minska arbetslösheten. Därutöver riskerar en låg löneandel leda till ett lägre omvandlingstryck, vilket pressar ner produktivitetstillväxten och därmed på sikt försämrar landets konkurrenskraft.
Därför anser vi att en utredning av lönebildningen ska syfta till att nå en ökad löneandel av förädlingsvärdet, hög sysselsättning, inkomstjämlikhet och minskade klassklyftor.
Vi anser även att samtliga LO-förbund i samverkan med PTK ska ansvara för lönebildningen för att få en bred legitimitet.
Efter otaliga samtal med medlemmar har vi glädjande kunnat konstatera att det finns ett stort intresse i lönebildningsfrågan och många har lyft att de vill att detta diskuteras betydligt mer. Ge dem något att diskutera!