Maria Redlund fingrar på det hjärtformade silversmycket med Agnes fingeravtryck och födelsedatum. Hennes 19-åriga dotter var människan bakom rubrikerna i det tidiga nyhetsflödet: ”Man mördade anställd kvinna på LSS-boende.” ”Anställd hittad död på LSS-boende.”

Agnes Redlund. 19 år och hade precis flyttat hemifrån. Bara hundra meter bort från mamma Maria som nu tvingas tänka på sin dotter i dåtid. Ett liv kapat precis på startsträckan mot vuxenlivet.

– Några veckor efter att hon hade börjat jobba så frågade jag henne om hon var rädd på jobbet. Och hon bara fnös åt mig och sa: ”Men mamma, det är ingen farlig där.”

Maria Redlund väljer ord som kärleksfull, glad och omtänksam. Berättar om tekvällar och mys i Agnes nya lägenhet. Men den omedelbara förnimmelsen av dottern kommer när någon av hennes favoritlåtar spelas. Eller när ett minne från dotterns dödsdag visas på Facebook. Den 17 november 2022.

På begravning

Då befinner sig Maria Redlund och hennes sambo i Danmark för att gå på begravning. Agnes är hemma i Enköping och passar de två hundarna Albert och Oskar, som är med när hon ringer på Facetime. 

– Hon sa att allt skulle gå så bra och att hon älskar oss, och hon filmade vovvarna och sa att de också älskar oss.

Några timmar senare ringer polisen. De frågar var Maria Redlund är och när de hör det ber de att få återkomma. 15 minuter går. Sedan ringer en anhörig. 

– Agnes är död. Agnes är mördad på sitt jobb. Det blir svart och jag skriker och slänger mig på backen. 

Hur? Varför? Vem? Frågorna är många. Men ingen kan säga något. 

Maria Redlund får lugnande medicin på ett sjukhus för att klara bilfärden hem. På vägen ringer hon Agnes chef.

– Var hon där ensam? Fanns det knivar i lådan? frågar hon chefen som säger att det finns knivar i lådan.

Blommor på ett stängsel.
Blommor på stängslet utanför det vårdboende i Enköping Bild: Fredrik Sandberg/TT

”Svåraste frågan”

Dagen efter får hon veta mer under ett möte med polisen. Gärningsmannen, en av de boende, har mördat Agnes med en kniv. Senare ska fler detaljer komma fram, när uppgifter blir offentliga i samband med att mannen döms till rättspsykiatrisk vård för mord, med särskild utskrivningsprövning. Det senare innebär att det krävs en rättslig prövning för att mannen ska skrivas ut från rättspsykiatrin.

För Maria Redlund är det viktigt att inte behöva redogöra för detaljerna. Det vore att berätta mördarens historia, tycker hon, eftersom han var den enda där förutom Agnes.

I stället berättar hon ur dotterns perspektiv. Att Agnes började strax före lunch, att en arbetskollega gick av sitt pass. Att hon blev själv då. Att hon och den 20-åriga killen som bodde där gick till tvättstugan för att tvätta. Men att mannen vek av till köket och hämtade en kniv i den olåsta lådan. Var hon ensam? Fanns det knivar i lådan? I dag vet hon att svaret är ja på båda frågorna.

Hur känner du inför mördaren?

– Det är den svåraste frågan att få. Jag vet faktiskt inte. Jag känner ett enormt hat mot företaget. Och att han … han är ju felplacerad. Han ska ju inte vara där.

Bristande arbetsmiljö

Livet efter den 17 november 2022 är ett annat. Att tiden läker alla sår är inte sant. Men för Maria Redlund letar sig ljusglimtar långsamt in i livet igen. Den energiska mamma som Agnes kallade Duracellkanin är dock utbytt mot en tröttare och glömskare version. Något som ger kraft är att fortsätta berätta för att undvika att någon mer mördas på jobbet.

– Inget larm. Hon blev lämnad ensam. Knivar i lådan. Jag förstår inte att det kan vara möjligt. Och Agnes skulle ha gått en utbildning, men hon hann ju aldrig gå den för den var inbokad senare.

Att arbetsmiljöarbetet brustit hos arbetsgivaren Serigmo Care bekräftas av Arbetsmiljöverkets åtalsanmälan. Myndigheten har funnit större brister i arbetsmiljöarbetet. De flesta sidor i anmälan är helsvarta, med hänvisning till sekretess. Men till SVT Uppsala sade arbetsmiljöinspektör Marie Juhnestam Bimer i november 2023 att ”bristerna på boendet är så pass allvarliga att den mördade kvinnan hade kunnat klarat sig om dessa inte fanns”.

”Plågades av tanken”

Hedvik Madsen är regionalt skyddsombud för Kommunal i Enköpingstrakten. När mordet skedde hade hon bara jobbat några månader i sin roll. Hon kastades in i det tunga ärendet i en ganska liten stad där alla känner alla. Det var tungt att sitta med anställda när Arbetsmiljöverket ställde frågor och att följa händelsen så nära.

– Jag plågades mycket av tanken på om jag hade kunnat förhindra det här om jag gjort en skyddsrond direkt. Hade jag kunnat göra mer?

På frågan hur arbetsmiljöarbetet på boendet fungerar svarar hon ”både och”. Men riskbedömningarna brast, anser hon.

– Min personliga åsikt är att man inte lämnar en outbildad 19-årig tjej med en kund man inte lärt känna. Man måste säkra arbetsmiljön tills man känner kunden. Hon var helt själv i hela huset, säger Hedvik Madsen.

Trots stödsamtal kände Hedvik Madsen sig tvungen att ta en paus från uppdraget. Efter sju månader på jobb på en LSS-verksamhet var hon tillbaka.

Upplevt hot

Hon har själv upplevt hot på jobbet. Och vet att LSS-boenden kan vara farliga för anställda, något som också bekräftas av tidningen Kommunalarbetarens granskning. Den visade att mord av anställda är vanligast på LSS-boenden och hvb-hem. Av de 21 personer som mördats på sina jobb de senaste 15 åren har fem arbetat på LSS-boenden eller hvb-hem.

Men att alltid kräva larm, stopp mot ensamarbete eller ha lås på alla knivlådor är inte alltid rätt väg – eller en möjlig väg – att gå, säger Hedvik Madsen.

Ibland behövs det inte alls och när det gäller knivar kan ett lådlås krocka med rätten att leva ett självständigt liv. I stället bör noggranna riskbedömningar leda vägen.

– Jag kan tycka att arbetsgivare tar för lätt på det här. Man kanske inte har direktlarm utan säger ”de kan väl ringa till chefens mobiltelefon”. Det funkar inte om det är skarpt läge.

Nu väntar mamma Maria Redlund på åklagarens beslut. Ska det bli ett åtal om arbetsmiljöbrott eller inte?

– Det är en väldigt lång väntan. Det är knäckande psykiskt att gå och vänta. 

Arbetsgivarens advokat skriver i sms till Arbetet att bolaget och vd:n förnekar brott, men att de inte vill kommentera mer medan förundersökning pågår. Oavsett om det blir ett åtal eller inte känner Maria Redlund att hon gjort skillnad. Människor hör av sig. De pratar om mordet på Agnes på sina vård- och omsorgsjobb. Om vikten av att följa rutiner och regler. För som Maria Redlund säger:

– Det kan aldrig få hända igen.

Lyssna på Arbetets podd Från Golvet