Vissa saker vet man. Som att alla heter Glenn i Göteborg och att kontrollanterna på spårvagnarna där har vita kepsar och blåa jackor. En liten livlina för den som av olika anledningar inte har köpt biljett och en ordning som ger både resenärer och kontrollanter ro. 

Från politiskt håll är man inte intresserad av att hålla sams med några vagnsnyltare. Tvärtom provocerar de fram en, från högerhåll sällan skådad politisk handlingskraft. För att få ordning på gratisåkandet satte det rödgröna styret i Västra Götlandsregionen in civilklädda kontrollanter. 

Nio fall på tio veckor

Effekterna har blivit kännbara – för kontrollanterna. Efter bara tio veckor har det omfattande hot och våld som drabbat dem tvingat facket att agera. Transportarbetareförbundet, som organiserar kontrollanterna, lade ett så kallat skyddsstopp och stoppade all biljettvisering i civil mundering. 

– Det är ett mönster att det här uppdraget innebär mycket mer frekvent hot och våld jämfört med övriga kontrollanter, säger Transports regionala skyddsombud Pierre Eklund till Dagens Nyheter. 

Det moderata regionrådet Peter Hermansson gör ingen hemlighet av vad han tycker om fackets agerande och avfärdar arbetsmiljöarbetet som vänsteraktivism. Trots nio tillbud och olycksfall vid biljettkontroller och envarsgripanden på bara tio veckor är han kritisk. 

Klagar på facket

– Det gör mig väldigt frustrerad, jag tycker att det är en oproportionerlig åtgärd, säger Peter Hermansson (M) till SVT Nyheter. 

Han får uppbackning av GP:s ledarskribent Håkan Boström, som också hakar på att det inte får löna sig att slåss. Men det är ju inte så att facken stöttar plankare, de vill ju bara att de ansvariga politikerna, i sin kamp mot plankarna, inte offrar kontrollanternas arbetsmiljö och säkerhet. 

Både Hermansson och Boström verkar helt oförstående inför fackens syfte och roll. Och visst kan det låta krasst men plankarna är politikernas problem, arbetsmiljön likaså. Boström verkar även helt missat den avsaknaden av inflytande gemene person har på jobbet. Att väldigt få kan ”välja själv” när det kommer till arbetskläder.

Ingen engångsföreteelse

Lyckligtvis finns skyddsombud som bevakar arbetsmiljön för alla anställda. Om politikerna över huvud taget tog det ansvaret på allvar skulle de tacksamt lyssnat och gjort om och rätt. Det rör ju sig inte om någon engångsföreteelse utan om en dokumenterat ökad risk. 

Det är plågsamt uppenbart att man inte bara har och företräder olika intressen utan att skyddsombuden är livsviktiga för anställdas trygghet. 

Aktivism som politisk handling beskrivs av den moderata politikern Hermansson i negativa ordalag, en extrem handling driven av en icke-konstruktiv politisk fyrkantighet. Något man varken borde ägna sig åt eller tillåta  

Huvudlös moderat aktivism

Ändå bygger hans resonemang mot skyddsstoppet – som i slutet av förra veckan hävdes av Arbetsmiljöverket – på samma principiella övertygelser som inte sällan driver aktivister. Det ska inte få löna sig att skada civilklädda kontrollanter och därför ska dessa vara kvar, som en politisk demonstration mot våldet. 

Om plankningen är ett så stort problem att politiker anser sig behöva agera kraftfullt skulle de, exempelvis, kunna kräva att resenärerna enbart kliver på längst fram som i Stockholm och Malmö. 

Nej, att symboliskt tillrättavisa de personer som utsätter offentligt anställda för hot och våld är viktigare än kontrollanternas säkerhet. 

Den otrygga arbetssituation kampen mot plankarna innebär för de anställda spelas ner. Om inte detta är huvudlös aktivism så vet jag inte vad.