När regeringen klassar arbetare med låg lön som ”ej självförsörjande” är det propaganda för att sänka skatten
20 procent tillhör samhällets övre skikt. 40 procent är självförsörjande. Regeringens mått är en propagandalögn för att sänka skatten, skriver Arbetets ledarskribent.
Regeringens nya term ”inte självförsörjande” borde logiskt nog visa andelen svenskar som inte kan försörja sig själva.
Men det gör den inte.
Och det var heller aldrig meningen.
Termen ”inte självförsörjande” presenterades i statsbudgeten och sades visa hur många slashasar det egentligen är som drar sig fram genom att parasitera på oss andra.
Men allt är ett rent fejk.
De lever på sina släktingar
För att vara självförsörjande, har regeringen hittat på, måste man tjäna minst 19 050 kronor i månaden.
Alla som tjänar mindre räknas alltså som slashasar och parasiter och klassas som inte självförsörjande.
19 050 är logiskt nog lägre än vad en individ behöver för att täcka ”skäliga levnadskostnader” enligt Konsumentverkets beräkningar.
Men vilka är det egentligen som faller under detta inkomststreck?
Regeringens egna departementstjänstemän visar att 40 procent av alla som klassas som inte självförsörjande visst försörjer sig själva, eller som det står i texten, andelen som ”klassificerades som ej självförsörjande hade sin huvudsakliga inkomst från de inkomstslag som räknas som självförsörjningsgrundande inkomst”.
Men då så. Stryk dem då. Visserligen har de låg lön. Men de försörjer sig själva.
Men regeringen låter dem hänga med. Här ska antalet ”inte självförsörjande” till varje pris pressas upp till hundratusentals personer, miljontals helst, för att bygga under den moderata tesen att vi måste slopa bidrag och sänka skatten.
Vidare visar regeringens egna beräkningar att hela 20 procent av alla som klassas som ”inte självförsörjande” har en högre ekonomisk standard än genomsnittssvensken.
Hur är nu detta möjligt?
Har de inga bidrag eller lön eller motsvarande inkomster kan de väl knappast ha hög ekonomisk standard?
Jodå, de lever helt enkelt på sina släktingar, konstaterar departementstjänstemännen.
Barn till överklassen
Den här gruppen tenderar allt bli allt större i takt med att inkomsterna i Sverige dras isär och de rika blir allt rikare.
Departementstjänstemännen noterar också i budgetbilagan att denna grupp ”inte självförsörjande” med hög ekonomisk standard har en relativ låg genomsnittsålder.
Det är inte barn till arbetare.
Det är barn till överklassen.
Tydligast syns dock falsariet runt begreppet ”inte självförsörjande” när vi ser till Sveriges arbetarkvinnor.
De flesta arbetarkvinnor har en lön på över 19 050 kr i månaden.
De är alltså ”godkända” som dugliga medborgare enligt vår konservativa regering.
Men det gäller heltidstjänster.
För en lång rad kvinnoyrken räcker det med att gå ned på 80 procent för att hamna under inkomstgränsen på 19 050 kronor i månaden.
Och vips har kvinnorna förvandlats till tärande slöfockar som lever på hederligt arbetande personers inbetalade skatter, enligt vår konservativa regering.
De har blivit ”inte självförsörjande”.
De vill hänga ut invandrare
Faktum är att just Sveriges arbetarkvinnor har ”förbättrat” statistiken för ”inte självförsörjande” under senare år.
Inte för att regeringen sett deras låga löner och gett dem politiska eller andra förutsättningar att kämpa för högre löner.
Däremot har fackförbundet Kommunals och Sveriges Kommuners och Regioners, SKR, projekt Heltidsresan givit resultat.
Projekt Heltidsresan inleddes 2016 för att minska andelen deltider och göra heltid som norm inom välfärdens kvinnodominerade verksamheter.
Så när fler deltidsarbetande kvinnor erbjöds heltidstjänster i stället för deltider minskade också antalet ”inte självförsörjande” i Sverige.
Det här vet naturligtvis både Jimmie Åkesson och Ulf Kristersson. Men ingen av dem pratar om att kvinnor måste få heltid för att minska antalet ”inte självförsörjande”, de pratar heller aldrig om att lönerna behöver höjas för att arbetare ska komma över gränsen 19 050 kronor och därmed lämna gruppen ”inte självförsörjande”, de nämner aldrig med ett ord den stora gruppen rikemansbarn som någon gång borde skaffa sig egna inkomster för att lämna gruppen ”inte självförsörjande”.
För Jimmie Åkesson och SD är skälet uppenbart. De vill enbart hänga ut de invandrare som finns i gruppen ”inte självförsörjande”. Genom att ge sken av att i stort sett alla i gruppen är utrikes födda fullföljer de endast partiets högerextrema tradition.
Skyll dig själv!
Det är dock för enkelt att stämpla hela begreppet ”inte självförsörjande” som ett SD-konstruerat falsarium för att komma åt invandrare och något som regeringen därefter har sagt ja till.
Moderaterna har egna starka skäl att vårda lögnen om en tärande arbetarklass. Med termen ”inte självförsörjande” vill man kunna avfärda strukturella problem som personliga misslyckanden. I propagandan måste alltid den enskilde arbetaren kunna pekas ut som skyldig till sin egen fattigdom.
Din låga lön är ditt eget fel, att du är kvinna och inte man är ditt eget fel, din arbetslöshet är ditt eget fel, din sjukdom är ditt eget fel, att du är född i Kroksbäck i Malmö och inte på Lidingö i Stockholm är ditt eget fel.
Det här var en av Alliansens bärande idéer vid maktskiftet 2006.
Idén att förvandla strukturella inkomstojämlikheter till personlig skuld och ansvar har förvaltats och förfinats av arbetsgivarföreningen Svenskt Näringsliv och återkommer nu i full kraft i Tidöregeringens politik.
Du är ”inte självförsörjande” och skulden är helt och hållet din egen.